Måste ju säga att efter den här dagen och det tålamodet man har så är jag värd en medalj. En natt utan sömn då den lilla envisa i magen har levt rövare. Sen upp 05.30 för att göra sig i ordning för jobbet. Trillingarna stod och log i sina sängar och så fort de får syn på mig så skriker de till av förtjusning. Och jag tar upp de små för att hinna gosa lite med dom innan jag far iväg till jobbet. Gabriel är också vaken vid det här tiden och han var på glatt humör han med. Väcker Linn för att hon skall hinna göra sig i ordning innan skolan. Jag äter frukosten ståendes som alltid eftersom matbordet inte finns i samma rum. Känns som en onödig dukning fram och tillbaka bara den korta stunden man har på morgonen. Min sambo sköter annars matandet av de små när jag har gått.

Jobba mellan åtta och tolv. Slänger i mig lite lunch och njuter av att kunna äta själv. För det är ingen självklarhet sen när man är hemma. Hoppar på bussen och tar min vanliga promenad på 5 km hemåt sen när jag kommer till sista hållplatsen. Också en njutning av att motionera lite.

Väl hemma så är barnen på dåligt humör och den ena avlöser den andra. Tyckte så synd om dem då det är sällan det händer att alla fyra samtidigt är på det sättet. Visst händer det men inte så ofta. Idag var det en sådan dag helt enkelt och det passade alldeles utmärkt eftersom jag var själv med barnen på eftermiddagen. Klart att de skulle vara på dåligt humör allihopa.

Tiden gick så fort att jag knappt hann blinka förrän klockan blev sju. Det är blöjbyten, matning, trösta, leka, matlagning till oss större, äta middag, byta blöjor igen, natta barnen, duscha dem. Ja ni kanske förstår att min tid aldrig står still. Det finns alltid något att göra och man är aldrig uttråkad. Sen kan vissa dagar vara jobbigare än andra givetvis. Men man får inte glömma att de små är individer och även dom kan ha sina dåliga dagar samtidigt.

Kan inte låta bli att le då jag tänker på min son Gabriel i vissa sammanhang. Han är så envis den lille mannen och det gäller allt han gör. Han ger sig inte på någon punkt. Och nu ikväll tänker jag speciellt på när han åker sparkcykel. Han tittade på min stora tjej som seglade med den och han skulle minsann göra samma som henne. Och mycket riktigt. Efter ett par ras och lite envishet så klarade han det galant. Nu ett par veckor senare så är han en riktig galning på sparkcykeln. Han kan stå och glida han med med ett ben och hålla balansen utan problem. Och jag ser hur folk reagerar när han kommer åkandes. Hur många tvååringar åker sparkcykel på två hjul i full fart? Många blickar och kommentarer har vi fått.

Slår vad om att om han hade haft en cykel med stödhjul så skulle han lära sig cykla på en gång. Men tyvärr så finns inte så små cyklar och man får inte glömma att han faktiskt fyllde två år i januari. Han har inte längden än för att nå ner till pedalerna. Men det kommer, och han kan gott åka på sparkcykeln ett tag till.

  Gabriel sparkar utanför moster Elins hus en dag tidigt i april.

Nu hägrar badet och min alldeles egna lilla tid för mig själv en stund. För i morgon är en ny dag då klockan åter igen ringer samma tid. God natt alla.

Tack för att ni läser!Vid tangenterna/Eva

 

Zebbes mamma

4 maj 2010 20:53

Ååå vad jag känner igen mej i det du skriver om. :) Men du är en sådan härlig person, en annan hade väl tuppat av om alla fyra var på dåligt humör.. men du e en sådan go mamma som ändå ser att det faktiskt är lite synd om dem.. Du är en toppen mamma ska du veta. Dina barn är lyckligt lottade som har dej som mamma. När det gäller Gabriel.. han är helt fanastisk.. har inget annat ord för honom... :) Kram på dej och njut i ett varmt bad.

http://www.zebbeskamp.blogspot.com

 

camilla

4 maj 2010 21:42

hej hej..tittar in från vår tråd på familjeliv..vi med många barn ..*ler*
kul att läsa om dig, visste inte att du hade en blogg så nu är den sparad i favoriter.

herregud vilket tålamod du har..kan du ge mig lite..*ler*


nu ska jag sätta mig lite framför tv,n..o ha lite lugn o ro..
mvh Camilla
camilla80 på familjliv..

http://minstorafamilj.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter och njuter på balkongen. Det är över 20 grader. Ska verkligen njuta nu av sista dagen. Sola lite till, handla lite och bara vara. Det är så fridfullt. Saknar de små barnen och på ett sätt ska det bli skönt och komma hem till det normala ...

Ja det blev semester i år, kanske inte flera veckor men ack så skönt. Det bar i alla fall mot varmare breddgrader. Hej igen Zakynthos. Tredje gången jag är här. Älskar detta ställe, så fridfullt. Tog med mig min äldsta dotter denna gång. Har bestämt...

Så kom den här dagen man sett fram mot på mycket länge. En liten minisemester med min äldsta dotter. Nu sitter vi och tar en gofika på stationen. Vi ska snart bege oss till Göteborg och Landvetter. I morgon bitti tidigt bär det av mot varmare br...

Det är nästan så jag har glömt hur det är att blogga, har inte haft tid eller lust. Det har varit många nya intryck. Kan tala om att jag klarade mig. Fick mitt legitimation och är nu sjuksköterska. Är också anställd på kliniskt basår som man nu m...

Hoppsan, nu har det gått ett tag igen sen jag skrev. Inte meningen, har haft fullt upp bara. Allt flyter på kan man säga. Känner mig stark. Och glad. Det var länge sen jag kände så här faktiskt. Nu finns det många orsaker till varför men en stor a...