Kan inte låta bli och le när jag tänker på hur vi förflyttar oss med alla dessa barn. Hur får vi det att fungera egentligen? I omgivningens ögon måste det se hemskt komiskt ut. Men vi har faktiskt en rutin på det. Sen kanske barnen inte alltid gör som man säger och då blir det extra roligt att springa som en skållad råtta för att samla in alla.

Inför en utflykt eller resa så ser man till att barnen är mätta först och främst. Att åka iväg med hungriga barn är som att be om trubbel. Och om det inte är nödfall så gör man det förstnämnda. Sen är det blöjbyte på löpande band som gäller. Efter det är det påklädning av alla barnen. Gabriel som är två tycker det är roligt att klä på sig själv så mycket behöver man inte göra för honom. Otroligt vad de lär sig fort. Men i hans fall så har han väl mer eller mindre blivit tvungen eftersom trillingarna tar sin tid.

Sen kommer nästa roliga del och det är att ta ut alla i hissen en och en utom Gabriel för han går själv. Hinna låsa dörren och ta med det som ska med innan alla kryper ut ur hissen igen. Det kan bli ett par turer med lyftandet in och ut ur hissen då de hellre vill utforska utanför.

Sen ner en våning för att hämta ut vagnen i förrådet. Hissen tar inte vagnen eftersom den är för bred så detta är våran enda lösning för tillfället tills vi hittar annat boende. Vagnen transporteras ut för att blockera utgången lite sen är det bara att raskt springa och hämta alla barnen som vid det här laget har krypit ut ur hissen. Den synen måste ju vara roligast att se. Spänner fast trillingarna en och en och Gabriel står vid det här laget med sin sparkcykel och med start motorn igång. Ut genom porten och iväg. Packning, barn och oss själva. Går mot bilen som ligger en bit bort. Gabriel gasar för fulla muggar bredvid eller framför. Massor med stopp på vägen då mycket skall utforskas, men det är i alla fall ett barn för tillfället ( vågar inte tänka på hur det blir sen ). Över gatan och övergångstället och bilisterna som fått stanna trycker ansiktena mot bilrutan av självaste åsynen av allt.

Sen är det bara ett par femtiotal meter till bilen som är av modell större eftersom vi är många i familjen. Väl framme så stannar en av oss bredvid vagnen och Gabriel som åker sparkcykel åt alla håll. Mest att hålla koll på honom eftersom vi behöver köra fram bilen en bit för att kunna öppna dörrarna och bagageluckan för att få in allt och alla. En av oss kliver in i bilen och tar emot alla en och en och det brukar gå hyfsat om de inte är på dåligt humör. När allt är tömt så öppnas båda dörrarna bak och trillingvagnen körs in som den är utan att fällas i hop. Ja vi har ett bagageutrymme som inte är av denna värld och tom en vagn som är 109 cm bred och något längre kan köras in och ändå få plats över, det ni...

Sen är det bara för mig och min sambo att sätta sig bakom ratten respektive passagerarsidan och köra iväg. Och ska vi ut så gäller samma procedur fast baklänges. Vid längre resor bort med mycket packning så hämtar vi bilen och kör fram till porten för att lasta först innan vi tar in barnen och åker iväg. Men dessa längre resor är inte så ofta med alla barnen som ni kanske förstår. Vår väska består av en stor ryggsäck med extrakläder, blöjor, drickflaskor, plåster och nödproviant ( har jag glömt något? ).

Och kanske ni kan tänka er synen som blir när vi kommer och ska lasta in alla. Här är en bild på våran bil förresten.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter och njuter på balkongen. Det är över 20 grader. Ska verkligen njuta nu av sista dagen. Sola lite till, handla lite och bara vara. Det är så fridfullt. Saknar de små barnen och på ett sätt ska det bli skönt och komma hem till det normala ...

Ja det blev semester i år, kanske inte flera veckor men ack så skönt. Det bar i alla fall mot varmare breddgrader. Hej igen Zakynthos. Tredje gången jag är här. Älskar detta ställe, så fridfullt. Tog med mig min äldsta dotter denna gång. Har bestämt...

Så kom den här dagen man sett fram mot på mycket länge. En liten minisemester med min äldsta dotter. Nu sitter vi och tar en gofika på stationen. Vi ska snart bege oss till Göteborg och Landvetter. I morgon bitti tidigt bär det av mot varmare br...

Det är nästan så jag har glömt hur det är att blogga, har inte haft tid eller lust. Det har varit många nya intryck. Kan tala om att jag klarade mig. Fick mitt legitimation och är nu sjuksköterska. Är också anställd på kliniskt basår som man nu m...

Hoppsan, nu har det gått ett tag igen sen jag skrev. Inte meningen, har haft fullt upp bara. Allt flyter på kan man säga. Känner mig stark. Och glad. Det var länge sen jag kände så här faktiskt. Nu finns det många orsaker till varför men en stor a...