Fy vad jag avskyr fästingar. Barnen var fulla av dem efter midsommar så det är bara att plocka bort en efter en. Och barnen tycker inte det heller är så skoj vilket jag har full förståelse för. Hur säger man åt en ettåring att hålla sig still, det går bara inte. Så tyvärr blir det på mammas vis. Om de små äckliga krypen ändå hade satt sig på normala ställen så vore man gladare men jag hittade fästingar i örat, ögonlocken, halsen och ja på massor av udda ställen. Inte lätt att plocka bort på en rörliga ettåringar, tvååringoch fyraåring. Men det måste göras. Avskyr de små djuren som absolut inte gör någon nytta.

Idag ska jag bara ta det lugnt. Känner mig helt färdig efter alla intensiva dagar med aktiviteter. Så det blir bad och slappa.

Ikväll kommer Thomas äldsta dotter till oss och för första gången på mycket länge så då är vi alla "barn" samlade ( Hannah är nu mer 18 år ). Det inträffar inte så ofta att det händer. Alla sju och åttonde i magen, häftigt. Kameran kommer säkerligen fram under hennes visit. Ska bli kul!

Nu måste jag ha en kaffe för att överleva dagen. Idag går jag in i vecka 37 ( 36+0 ). Har inte gått upp ett kilo enligt vågen hemma och sist jag var hos MVC så hade jag gått ner också. Men det är nog värmen. Man äter inte lika mycket men dricker desto mer. Sen fick jag ett nytt läkarutlåtande, igen.. och suck. Inga sprutor den här gången heller! Vet inte om man ska skratta eller gråta. Skicka mig inte på mer prover nu när ni ändå inte tänker sätta in några sprutor. Läkaren tyckte att värdet hade gått upp lite vilket säkert låter bra men ett Hb på 90 som tidigare var 87, är det bra eller?

Fortsätter med min ordinerade C-vitaminkur och hoppas på högre värden för om tre veckor så kommer det bli snitt oavsett. Och jag vet sen alla andra gånger hur det kommer att sluta. Med blodtransfusion eftersom värdet sjunker vid operation. Då kan läkaren sitta där på mödravården och invänta nya provsvar från prover som skall tas nu om två veckor. Strålande. Men jag är lugn eftersom jag inte blir nämnvärt påverkad av det låga värdet som man egentligen borde. Inga svimningskänslor eller flimmer för ögonen och det är jag tacksam för. Så det är bara att härda ut de tre sista veckorna för jag har gett upp hoppet om läkarens ordinationer nu. Och vid nästa provtagning så kommer jag inte ens hinna få provsvaren förrän jag ligger på operation.

Sur som en ättika idag. Kaffe var det som stod på listan här näst.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

 

Micke

27 juni 2010 09:17

Jag håller med, jag avskyr fästingar. Jag är helt nojig för dessa kryp och kan aldrig ligga i gräset pga rädslan för dem. Utrota dem.
Kämpa på, du är en hjältina! Kram

 

Lisa (sjubarnsmamma)

27 juni 2010 18:33

Ja fästingar är inga roliga djur. Min minsting hade en för lite sen o de är bara så äckliga.

Härligt men barnen samlade :-)
Vi har 9 här när alla är samlade. Det händer inte så ofta men när det väl gör det så är det roligt.

Kram o ha en fin kväll!

http://www.sjubarnsmamma.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter och njuter på balkongen. Det är över 20 grader. Ska verkligen njuta nu av sista dagen. Sola lite till, handla lite och bara vara. Det är så fridfullt. Saknar de små barnen och på ett sätt ska det bli skönt och komma hem till det normala ...

Ja det blev semester i år, kanske inte flera veckor men ack så skönt. Det bar i alla fall mot varmare breddgrader. Hej igen Zakynthos. Tredje gången jag är här. Älskar detta ställe, så fridfullt. Tog med mig min äldsta dotter denna gång. Har bestämt...

Så kom den här dagen man sett fram mot på mycket länge. En liten minisemester med min äldsta dotter. Nu sitter vi och tar en gofika på stationen. Vi ska snart bege oss till Göteborg och Landvetter. I morgon bitti tidigt bär det av mot varmare br...

Det är nästan så jag har glömt hur det är att blogga, har inte haft tid eller lust. Det har varit många nya intryck. Kan tala om att jag klarade mig. Fick mitt legitimation och är nu sjuksköterska. Är också anställd på kliniskt basår som man nu m...

Hoppsan, nu har det gått ett tag igen sen jag skrev. Inte meningen, har haft fullt upp bara. Allt flyter på kan man säga. Känner mig stark. Och glad. Det var länge sen jag kände så här faktiskt. Nu finns det många orsaker till varför men en stor a...