Jag får säkert en hel del skit för detta inlägg men jag känner verkligen att jag måste få skriva.
Mycket skit har jag har fått utstå den senaste tid genom smutskastning på min facebook, mail och telefon. Detta gör mig rent ut sagt förbannad. Falska anklagelser riktat mot mig, sabotage, hot mot min familj och all detta skit börjar få ett tak för till och med vad jag tolererar.
Jag ska inte behöva känna oro för oss varje gång vi kliver utanför dörren att något ska hända mig eller min familj. Det har hänt en rad otäcka och oroväckande saker både mot oss på senaste tiden, märkligt sammanträffande. Det har gått för långt nu!
Hade jag så som anklagelserna sades rövat bort ett barn så hade polisen, myndigheterna eller sociala myndigheterna knackat dörr för länge sedan hos oss. De vet var vi bor och vi har knappast gömt oss den senaste månaden. Ingen av desa myndigheter har kontaktat oss. Inga telefonsamtal, mail eller dörrknackningar.
Jag hoppas innerligt att detta får ett slut snart.
Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva
Mirka
29 juni 2010 20:34
Men vännen....jag blir så innerligt förbannad över de/den sjuka människor/an som jävlas med er!!! Att vuxna människor kan sjunka så lågt kommer jag aldrig att förstå!? Börja anmäla vartenda liten sak och förtal, till slut kommer de att få för allt skit! What goes around comes around...sanna mina ord;-) Kramar till hela familjen
http://www.tiobarnsmamma.blogg.se
Carina J (Richards)
29 juni 2010 20:37
Men Eva, vad sjutton är det som händer??? *orolig*
Susanne Munther
29 juni 2010 21:17
Sanningen kommer ju fram tillslut, hoppas det lugnar ner sej nu ett tag och att du kan få fokusera på bröllop o bebis, iofs kan det vara ngt som personen i fråga anstränger sej att förstöra för er :( Kram /sussie
En medmänniska
29 juni 2010 22:25
hoppas det tar slut snart... och som sagt hade anklagelserna varit sanna så hade nog polisen kommit för länge sedan.. bortrövade barn brukar ju vara prioritet nr 1 hos polisen..
Kram och lycka till med allt roligt ni har framför er.. Det är ni värda
Nina
29 juni 2010 22:31
Men Vad är det som händer :-(
Skickar massor av kramar,
Kram från Nina
Maria
30 juni 2010 11:30
Fy vad ledsamt att läsa sådant här. Varför kan inte folk sköta sitt eget och inte kritisera och klanka på andra.
Hoppas att allt ordnar sig!
Kram Maria
http://sexbarnsfamiljen.blogspot.com
Mycket orolig mamma
30 juni 2010 15:16
Sanningen är den att det jag är ansvarig för i detta är att bry mig och oroa mig för min son som ja, blev bortrövad utan förvarning på dagis och både jag som mamma och dagispersonalen är mycket upprörda över hur det gick till! Har precis haft ett möte där. Det är också olagligt att göra så, och det kommer att få konsekvenser via domstolen för detta är brottsligt! Att de inte kommer hem till er beror på att det måste finnas en dom som sänder ut polis i det här fallet, för att ta hem min pojke! Det kommer att hända.....tro mig! Eftersom Thomas inte kommunicerar med varken pojkens mamma eller med dagis, så blir det så här, Eva. Några hot står jag inte för! Bara att jag vill att min pojke får kontakta sin mamma och sedermera får komma hem!!! Han ska inte ryckas upp från hela hans värld, utan förvarning..och "förlora" sin mamma...det är inte skit, utan att ta ansvar för att ens barn får det barnet behöver, till varje pris!!! Så nu vet ni......jag vill att bilden på min son tas bort också, som jag nämnt tidigare. /Orolig mamma!
En annan medmänniska
30 juni 2010 19:48
Ett mynt har ju alltid två sidor. Jag måste säga att jag känner med mamman i inlägget ovan.
Det är oerhört märkligt att ni inte låter pojken prata med sin mamma. Varför?
en medmänniska och mamma
30 juni 2010 20:22
det är väldigt märkligt att mamman inte kan ser och prata med pojken.vad håller ni på med och varför är allt på nätet.det är oansvarigt att eran barns fotos är på nätet.jag är själv mamma och tycker ni är oansvariga och taskiga mot pojkens mamma.
Flerbarnsmor
30 juni 2010 20:29
Jag känner med oroligt Mamma, det är fruktansvärd det ni gör och har gjort mot den stackars Mamma, och hennes pojke.
En annan medmänniska
30 juni 2010 21:32
Mirka, jag har väldigt svårt att tro att mamman skulle dra det hela till polisen om det inte vore så att hon inte fått prata med sin son osv...
Visst skulle hon kunna vara mytoman, men det skulle ju kvinnan som har denna bloggen kunna vara oxå, eller hur?!
Det finns som sagt alltid två sidor av ett mynt...
Mirka
30 juni 2010 21:49
En annan medmänniska: Absolut så finns det 2 sidor till allt men du verkar ju uppenbarligen tro på den oroliga mamman...;-)Hur vet du att hon har dragit någonting till polisen tex?? Som Eva skriver så OM något hade gått fel till så hade någon form av myndighet hört av sig! Alla får ju tro på den de vill men jag vet att det finns mycket en desperat människa kan göra och hur övertygande en sådan kan vara.....
http://www.tiobarnsmamma.blogg.se
En annan medmänniska
30 juni 2010 21:58
Mirka, du har helt rätt i att desperata människor kan göra "tokiga saker", men jag vet också att myndigheter kan vara otroligt "sega" på att gripa in...
Jag har inte sanningen i detta och jag tror inte heller du känner familjen eller mamman (rätta mig om jag har fel).
ja, jag tror på att inte mamman fått prata med sin son på länge. Om jag har rätt så tycker jag att det ÄR fel att hon inte fått göra det.
Men, det är viktigt att tillägga att i en tvist mellan vuxna så finns det egentligen bara EN förlorare och det är barnet...
anonym
1 juli 2010 10:47
hade pappan bara tagit barnet räknas det som kidnappning och hade den oroliga mamman verkligen anmält det så hade polisen garanterat redan varit där, så är det med det! och vem säger att pojkens rätta plats är hos sin mamma? han kan mycket väl må lika bra hos sin pappa, om inte bättre.