Den här dagen har jag längtat till länge, fast det har varit mer påtagligt i tankarna och i känslor de senaste dagarna. Innan dess så har det varit fullt upp med annat så fokusen har inte riktigt legat på det som komma skall. Tiden går så fort när man har andra barn att ta hand om och tänka på. Även om man vet och känner det liv som växer inom sig.

Men nu idag så är det den stora dagen. Dagen då ett nytt liv ska komma till oss. Det känns som om en sten lättar från mitt hjärta. Vill inget hellre just nu än att det nya skall komma ut. Vi är nyfikna och vill veta vem du är, du som har bott inne i mig i nio månader. Efterlängtad och välkommen ser du dagens ljus idag den 20 juli 2010. Välkommen till världen!

Detta är ett framtida inlägg då jag med all säkerhet redan befinner mig på sjukhuset. Eller så gör jag det inte om jag fått en tid på eftermiddagen. Men kommer nog att vara alldeles för uppstressad för att blogga. Därför gör jag inlägget tidigare. Känslorna är ändå samma kring det hela.

Har varit med om planerat snitt förr och jag vet vad som väntar mig. Är inte nervös, bara förväntansfull.

Ett litet uppehåll blir det på ett par dagar som ni kanske förstår. Men jag återkommer givetvis med bilder och nytt skrivande inom kort.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Som vid alla planerade snitt så blir det idag inskrivning på sjukhuset. Samtal med narkosläkare, barnmorskor och en del provtagning. Men jag kommer att komma hem idag för att sedan återvända i morgon igen. Finns ingen anledning att sova kvar på sjukhuset.

En dag närmare den STORA dagen. I morgon blir allt annorlunda. En ny familjemedlem kommer.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Hittade ett kort på mig när jag var liten och var bara tvungen att lägga upp den. Ser för rolig ut. Tror jag är ett år på detta kort ( rätta mig om jag har fel mamma ). Har dock bara ändrat lite färgmässigt och ram i picnik-programmet.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Barn kan smyga om de vill. Gabriel är en fena på det ibland. Och som han älskar att göra hyss också. Den här morgonen blandade han det med att göra bus och sen dela med sig till sina bröder. En god gärning och sen lite rackartyg.

Vi pratar om frukostbrödet både hårt och mjukt som delades jämt på alla. Nåja, det låg en del på golvet också. Inte bara i sängarna eller i respektive hand eller mun på barnen. När allt hade tagits upp från alla skrymslen och vrår så fyllde det en ICA-kasse duktigt. Konstigt nog så var inte barnen speciellt hungriga vid frukostbordet.

Veckans ranson borta i ett nafs. Det var inte kladdigt som tur var, bara smuligt.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Det blev en fika idag som jag bittert ångrade efter det att jag börjat servera. Men har man gett en så får man ge alla. Ni kommer snart att förstå varför när bilderna kommer.

Ett gott råd från mig är, servera INTE Ballerina kladdkaka i den här värmen.

Kladdiga men ack så lyckliga killar. Gott såg det ut att vara. Mycket mmmmm som kom från deras munnar.

Isac var ju helt klart kladdigast och den som vräkte i sig mest. Gottegrisen nummer ett.

Gabriel hade sin lilla krigsmålning han med med choklad i ansiktet och på kroppen. Man ser direkt var någonstans de har torkat av sig. Med choklad blir inga fläckar osynliga.

Nåja... det finns ju badkar, tvål och vatten så det blev ju rena pojkar av dem också. Och det som händer efter ett gäng kakor och ett svalkande bad, jo sockerkicken träder in. På med Mora Träsk och ALLA dansade sockret ur sig. Fick trillingarna på bild.

Isac är djupt koncentrerad i sin dans samtidigt som han vill kolla på vad som händer på tv och hur dom gör dom där Mora Träsk.

Alexander föredrog bollar och lät dansandet vara efter en kort sväng på dansgolvet.

Efter det åkte vi ut och spelade fotboll på Åva och åt korv med bröd tills de stupade mer eller mindre.

Och jag är inte så långt ifrån det jag heller. Först en dusch, sen spikmattan och efter det kan jag lägga mig i hängmattan.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Nu går tiden onekligen sakta. Det är nära inpå och det känns i hela kroppen. Gissa om man längtar tills det är över. Innan så var det bara ett datum man hade i huvudet och tänkte inte så mycket på det, men nu så är det uppenbart på alla sätt.

Kunde inte sova i natt. Varmt var det. Låg och vred och vände på mig hela tiden. Ringde in till förlossningen igår eftersom febern kom tillbaka på kvällen. Så jag ville rådfråga eftersom det är tredje dagen jag har det. Bara normalt sa dom så det är bara att invänta tisdag vilket inte gör mig något. Det är ändå nära. Det som oroar mig eller rättare sagt finns i bakhuvudet är att jag vid alla snitt har fått feber och infektion i kroppen, därför ringde jag in för att fråga. Men, bara normalt enligt dom att man får så. Så jag får helt enkelt lita på det dom säger. Har frossa idag med men inte jättehög feber. Ska dricka ännu mer än vad jag gör så får vi se om det hjälper, kanske är jag bara uttorkad i denna värme. Har huvudvärk också så det blir en alvedon som bonus.

Tror dock att gårdagens besök vid stranden inte var så bra för min del. Blev mycket sol direkt på. Jag behöver skugga och vila. Men efter att ha varit inomhus och vilat i två dagar så kryper det i kroppen. Så det får bli ett bad med skugga idag annars överlever jag inte.

Nedräkning pågår för fullt och just nu så finns inget annat i mitt huvud. Har inte packat väskan ännu som jag skulle ha gjort. Det har kommit upp andra saker helt enkelt. Och i denna värme så vill man bara packa underkläder, inget annat. Men jag har ett par dagar på mig för inget lär ju hända innan ändå.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Tack gode gud att det var svalt i natt. Sov i hängmattan då det inte klibbar lika mycket som om man skulle ligga i sängen. Luften i lägenheten finns inte trots att det är korsdrag överallt. Men i natt så var det kallare luft som strömmade in vilket gjorde det behagligt att sova. Och om jag sov gott, ja verkligen.

Mår mycket bättre idag även om det inte är helt hundra. Något är på gång i kroppen helt klart. Men jag är inte lika hängig som jag var igår och i förrigår. Så jag ser det som bättre.

Torsdag idag och det är den 15 juli. Idag fyller min lillebror år. Ska ringa och gratulera honom. Fem dagar kvar tills det är dags, eller ska man säga fyra eftersom det är på dagen den 20:e som det blir. Kan bli på morgonen också. Inskrivning på måndag men jag kommer hem senare på dagen och kommer definitivt att uppdatera bloggen för att sedan göra ett uppehåll på ett par dagar innan jag berättar nyheten här med kort. Så måndag den 19:e blir sista innan barnet kommer, spännande.

Igår var det första gången jag kände att det var snart dags. Innan har man inte hunnit tänka så mycket på det eftersom det har varit fullt upp med annat. Men igår satt både jag och Thomas på kvällen efter det att barnen hade somnat och diskuterade att det faktiskt kommer ett nytt liv till oss om ett par dagar. Då förstod vi nog båda två att det är verklighet och det ganska så snart.

Framför oss väntar också inte bara nytt barn utan andra utmaningar som kommer att komma löpande på bloggen. Här näst blir dopet för alla barn och det redan i augusti. Och inför det så skall det ordnas med inbjudningar till alla också.

En sak i taget.

Eftersom jag mår så mycket bättre idag så skall jag försöka mig på lite shopping, packa väskan till BB med kläder och böcker och lite annat. På återseende.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Här kommer mer bilder från Hälla i Västerås. Hela staden lever både dag som natt. Många fina bilar fanns det och detta är endast ett urval.

Fin Hot Rod. 

En väldigt ovanlig bil. 

Väldigt fin.  

Det fanns många fina bilar att se på. 

Klart det brändes lite gummi också.

Så här kan man också köra. 

Så här också. 

Likbil är också en bil.

Motorcyklar fanns givetvis också.  

En riktig muskelbil.  

Häftig jeep. 

Ovanlig lack på denna bil.  

Något att smycka bak på bilen.  

Varför inte ett band på taket.  

Green Goblin på plats givetvis.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva