Igår var vi på dop då min bästa väns dotter döptes. Innan vi kom i väg så var det kaos. Vilket kan hända om man inte är ute i god tid. Och vi lyckades med det denna morgon. Present skulle slås in. Alla skulle fixas i ordning. Julie skulle ammas. Barnen skulle äta frukost. Alla barnen var på dåligt humör och slogs varannan minut. Blöjor skulle bytas i omgångar då de lyckades göra nummer två precis innan när vi skulle iväg. En sådan morgon man helst inte vill ha eftersom alla var så uppe i varv. En mardrömsstart.

Så man kan säga att vi kom precis när klockorna i kyrkan slog. Gabriel blev rädd och skrek i högan sky. Vi stressade in med vagnar och barn för att mötas av en som säger att vi inte får ha vagnen där. Nähä... vad gör man nu. Det var bara att plocka ur alla barnen från vagnen. Som tur var så var de glada och nöjda även om de sprang åt varsitt håll i kyrkan, i alla fall trillingarna. De andra satt så fint bredvid Thomas. Även om det var stressigt till en början så blev det ändå betydligt lugnare i kyrkan. Och att få komma till detta annorlunda dop var ett riktigt privilegium. Mia, hennes syster och en till som jag tyvärr inte vet vem han är sjöng så otroligt vackert. Det är en riktigt musikalisk familj. Även Mias dotter sjöng otroligt bra och jag tycker det är så starkt gjort av en åttaåring med.

Gabriel stannade upp när de sjöng och när de var klara så stod min lilla tvååring och applåderade till dem (Mia du får ta med Gabriel och sjunga, han älskar det ).

Efter det blev det dopfika och barnen kunde åter igen släppas loss för att röja fritt, vilket de behövde mer än väl. Lokalen låg vid en fritidsgård så det fanns en stor hall där alla barnen befann sig i och kunde springa fritt. Så de vuxna kunde fika i lugn och ro. Några vuxna befann sig vid barnen i hallen givetvis så de var inte helt själva. Kändes konstigt för min del då man är van att ha alla omkring sig hela tiden. Nu kunde jag ta en kopp kaffe utan att det rycktes i skjortärmen eller någon skrek. Julie gick också runt från famn till famn. Hon sov mest hon med.

Sen hade vi ärenden till Skärholmen för lite inhandling av kläder bland annat. Och lite glass fick vi i oss med innan det blev hemgång. På vägen hem blev det stopp vid mina föräldrar för att lämna inbjudan samt nycklarna som jag haft då jag varit kattvakt. Så dagen blev lång, ända från morgonkvisten till över fyra på eftermiddagen. Sen hem och tvätta av barnen och laga middag. Där lyckades vi också med att tajma så de var hysteriska innan maten blev klar. Men efter de hade ätit så blev det lugnt. Blodsockret på jämn nivå. När de väl somnade så var både jag och Thomas helt slut.

Den här morgonen var betydligt bättre. Och även idag skall vi få besök av gäster. Baka står på schemat, väntar på ingredienser. Har hunnit med både städning och att fixa i ordning mig själv. Vilket inte var på tapeten igår riktigt.

Så med det säger jag hej då så länge.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva