Igår somnade nog alla utan bekymmer. Ingen vaknade på natten för att dricka eller springa in till sängen. Bara Julie som ville ha mat. Det har med andra ord varit en god natts sömn måste jag säga.

Gabriel var så ivrig i morse med frukosten att han hällde ut en liter mjölk över hela frukostbordet till sin gröt. Det var väl morgonens hyss för hans del. Och det är ju vardagsmat nu mera med hans hyss.

Nu skall de små vila för sedan skall vi bege oss ut för en lunch med mamma och pappa någonstans. Vart vet vi inte eftersom vädret får bestämma lite idag. Hoppas att det inte regnar bara. Ska passa på att ta en dusch och fixa i ordning mig när jag kan. Har ordnat med disk och tvätt men väljer att blunda lite för resten för att öppna ögonen ikväll och göra en städning. Barnen får vara i fokus idag och måsten tar jag sen.

Dopet står i fokus ganska mycket och jag är så glad att de flesta har tackat ja även fast vi väljer att ha dopet långt borta denna gång. Men det betyder mycket för Thomas detta ställe och val av kyrka så det är redan bestämt sen länge. Gudföräldrar har blivit tillfrågade på så när som alla barnen nu. Och de som har blivit tillfrågade har tackat jag till vår stora glädje också.

Ska tänka igenom mat, klädsel för barnen och den planerade grillningen på lördag samt dopets förlopp. Har ändå tid på mig så jag känner ingen stress då vi skall träffa prästen på lördag. Det kommer att bli en upplevelse att döpa alla fem samtidigt.

Nu har jag äntligen fått mitt nya körkort och bankomatkort så det blir att beställa linser också eftersom jag i nuläget har glasögon varje dag. Inget ont i det men glasögon och ett antal barn går inte alltid ihop. Och med mitt synfel så är de ganska dyra vilket gör att man inte vill att barnen skall få tag på dem. Linser är så mycket smidigare på så sätt. Vakna och sätta in ögonen och man slipper torka av de stup i kvarten. Har haft dålig syn så länge jag kan minnas sen jag var liten och varit linsbärare sen åttonde klass. När jag har pengar ordentligt så skall jag göra en operation om det är möjligt med mitt synfel då jag är kraftigt närsynt med astigmatiska fel på båda ögonen ( jag har specialslipade glasögon för att slippa flaskbotteneffekten ).

Kanske det inte går med operation. Hoppas kan jag alltid göra. Hur som haver så kan jag i alla fall beställa linser och det står överst på listan.

I morgon har vi också en efterlängtad tur att se fram mot. Men först dagens aktiviteter.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Idag hade jag en del ärenden att göra. Bland annat så väntade jag på ett intyg från försäkringskassan gällande min man som kommunhuset väntar på för att jag skall få ut pengar. Har privilegiet att kunna ta ut vårdnadsbidraget för fyra barn eftersom de är äldre än ett och under tre. Men kommunen vill ha ett intyg som styrker att min man inte tar ut föräldrapenning från och med andra augusti. Och jag har talat med dem tidigare i veckan och de lovade att de skulle skicka intyget. Men inget på posten har kommit så jag åkte till föräkringskassan för att själv prata med dem. Då visar det sig att de inte kan skriva ut ett intyg eftersom han har ett pågående ärende i samband med Julies födelse, de tio pappadagarna. Men jag sa till dem att det gäller från den 2:a augusti inte juli månad. Men då visar det sig att det räknas som pågående ärende fram tills pengarna har utbetalats. Och de kan också se i systemet att han inte tar ut något men det gäller inte. Uråldrigt och väldigt irriterande. Det innebär att jag står utan pengar för att försäkringskassan har ett system som är lika gammalt som neanderthalarna.

Inga pengar alltså för min del... men ingen katastrof, bara så sjukt irriterande.

Sen skulle jag i samma veva åka till posten för att hämta ut mitt nya körkort. Men då hade de stängt mellan 10.00-15.00 Det var en himla tid det också att ha stängt på. Men i slutändan så blev det att jag åkte dit senare ändå men han med att lämna Linn hos sin pappa och äta middag med min pappa under tiden.

Jag säger bara en sak. Heja försäkringskassan! Och tur att man har andra saker att se fram mot under helgen.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Här kommer statistik över juli månad jämfört med juni. Man ser en stadig ökning över antalet besökare vilket jag tycker är kul att så många läser bloggen.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Man tror att man har lås på allt men det finns skåp som man glömmer. Mitt skåp med mina glutenfria torrvaror. Och denna morgon möttes jag av denna syn. Gabriel hade tömt allt och delat med sig med...

..golvet..

Men det var bara att städa upp och se glad ut. Något sena var vi eftersom de flesta bestämde sig för sovmorgon så det fanns inte tid till annat än städa upp. Dagens utflykt blev till min syster för att äta lunch och bara vara. Pappa följde också med.

Min syster har en populär studsmatta som Gabriel hittade fort. Där stod han och hoppade, hoppade, hoppade och hoppade.

Landade på ryggen mellan hoppen.

Och sedan upp igen för att fortsätta och hoppa, hoppa och hoppa.

Lucas med bilen som han röjde runt med på gräsmattan.

Alexander börjar gilla bollar mer och mer han också. Och det bästa han vet är att reta Isac och sno de bollar han leker med.

Isac mumsar på riskaka och..... sand.... eller annat.

Julie kikar nyfiket och lyssnar på det som händer runt om. Hon var mycket nöjd över att vila ute i det soliga vädret när hon väl sov.

Linn visar upp sina genomskinliga stenar som hon hittade i parken.

Alexander tar rutchkanan åt fel håll.

Gunga var kul tyckte trillingarna. Och jag hittade en gunga som rymde dom alla tre.

Skitiga barn är glada barn. Men en rengörning av dem blev det ändå efter dagens utflykt. Gissa om de var smutsiga från topp till tå.

Vi hade parken för oss själva eftersom de flesta gick när vi kom. Så barnen hade fritt spelutrymme att röja hur de ville överallt. Och de var så nöjda så efter den här dagen trots allt. Äntligen komma ut och inget regn som vräker ner. Och de somnade gott alla små.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Idag när jag läste bland kommentarerna i min blogg så fick jag av Elisabeth ett otroligt fint Bloggaward. Hon har skrivit till mig tidigare bland mina inlägg på ett varmt och omtänksamt sätt som jag uppskattar mycket.

TACK Elisabeth för din award och omtanke!

Som awardmottagare skall jag/du:

kopiera in awardbilden i min/din blogg för att visa att jag/du fått den

tacka och länka till den jag/du fick utmärkelsen av

ge den till sju andra och länka till dem

berätta sju intressanta saker om mig/dig själv

Jag vill ge en Award till:

En liten kille med ett stort hjärta

Tiobarnsmamman Mirka

Vardagsmamman Mia

Sjubarnsmamman

Mångmamma

4-barnsmamma, barnvagnstokig och förlossningsgalen

Johannas Twins

Det går inte att högerklicka på bilden för att få den. Vill du/ni ha den så skicka ett mail till grodan24@hotmail.com så bifogar jag den.

Sju intressanta saker om mig:

1: Har en liten förkärlek till grodor och samlar på dem, dock inte levande.

2: Gillar utmaningar och främst mot mig själv. Därför gör jag mina lopp, tävlingar osv.

3: Har hoppat fallskärm, bungy jump och andra galna saker. Bangar inte för galenskap.

4: Har spelat innebandy sen jag var 18 år men fick nu sen ett par år tillbaka inse att min karriär är slut på toppen för att ge plats åt alla barn. Cykling tog över i stället.

5: Har inte tummen mitt i handen utan har bytt ljuddämpare, rotor, fördelarlock, startkablar och tändstift på mina bilar genom åren. Även bytt däcken vid vintern samt de gånger jag fått punktering.

6: Är utbildad elektriker men fullföljde aldrig lärlingstiden helt. Gick in på elektronikbanan och jobbade med test och felsökning, körde truck och hade hand om inventering av ställverk och dess prylar det innehöll. Sökte jobb som IT-assistent på mitt nuvarande jobb och fick det för att de ansåg mig ha en stor social kompetens. Resten har jag lärt mig och lär mig fortfarande.

7: Jag har en dröm om att skriva en bok. Den drömmen är väldigt stark och jag kommer att genomföra det en vacker dag.

Det var lite om mig det.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

.. finns kvar när man öppnar ögonen igen.

Och i det här fallet så har jag inte brytt mig nämnvärt om att städa eller plocka undan under två dagar. Bara tagit det nödvändigaste som disk och tvätt. Och på två dagar så ser det mer eller mindre ut som ett bombat skithus. Inte ens jag kunde blunda längre så jag hade i sikte denna eftermiddag på att städa. Och fy vad trist det är. Men ett måste eftersom det fort blir så smutsigt med så många barn samt huset fylls med leksaker som används som projektiler av barnen själva eller hamnar under våra fötter. Mindre skönt. Och barnen ska lära sig och städa så därför har vi en timme som avsätts för städning av alla leksaker. I regel så går det mycket fortare. Och jag hjälper dem också så det blir lite lek med det hela. En tråkig städning blir mindre tråkig om man hjälps åt. Och den går fortare också.

Idag var inte barnen på topp eftersom de saknade hela vilan som de har under dagen. De sov endast en halvtimme i bilen vilket är på tok för lite. Gabriel sov inte alls då han var speedad under bilfärden. Så mycket av städningen fick jag göra själv idag med ett tåg av mycket ledsna barn som bara grinade efter mig. Allt gick emot dem så nu när klockan blev kvart i sex så gav jag upp, de fick lägga sig. Trillingarna somnade på mindre än tio minuter. Gabriel somnade på soffan då jag satte på Nicke Nyfiken för honom att titta på. Så jag kunde göra rent hus alldeles för mig själv.

Linn är förstås vaken och säkert en stund till. Ska passa på att ha liten mysstund med henne.

Faktiskt så känner jag mig helt slut efter denna dag då den har varit intensiv. Barnen har varit rastlösa och det dåliga vädret har inte gjort saken bättre. Det har regnat kopiöst i tre dagar nu. Men en sväng ut för lite ärenden blev det i alla fall och vi tog en tur till Coop Forum också och mötte min farmor, mamma och pappa som var och handlade. Kul att gå och fönstershoppa lite och bara vara. Barnen tyckte det var spännande i alla fall med alla saker och tittade storögt runt om på allt och alla. Gabriel sprang, hoppade och ålade efter morfar hela tiden. Och han har ett sådant tålamod min pappa med honom för han var verkligen energisk idag min lilla son.

Sen fick vi ju ett antal blickar på oss också eftersom de tyckte nog inte att jag var riktigt klok som gick in i affären med sex ungar under 8 år. Mina barn skötte sig ändå trots energin i kroppen. Men energin tar ju någon gång slut så man får avlägsna sig innan det värsta scenariot utspelar sig helt enkelt. Så slipper man det i affären och tar det hemma i stället. Det berömda eftermiddagsgnället.

I morgon väntas utflykt till min syster så då får vi en tripp ut i alla fall. Vilket behövs. Ska ta med extra kläder så de får röja ute ordentligt även om det regnar.

Lägger dessutom upp lite bilder på mina rastlösa barn, vilket syns på deras miner.

Alexander han pekar på allt och frågar vad det är. Lampa är det första ord han säger på morgonen och pekar på den också. Och så håller han på hela dagen.

Lucas leker Frankenstein och är en liten sådan också.

Isac med sitt dåliga temperament gillar inte motgångar eller om någon tar hans bollar. Och det är det enda ord han säger.. boll, boll, boll.

Linn min lilla prinsessa får stå ut med mycket från sina bröder men klarar det galant genom att räcka ut tungan ibland.

Ni som undrar hur jag tar mig ut så kan jag säga att jag tar skrindan till hjälp och tar trillingarna i den. Gabriel går ju av sig självt och har gjort länge. Eller så har han sin berömda sparkcykel till hjälp. Han klagar inte i alla fall. Sen har jag en nyinköpt bärsele som jag tar Julie i ( se bild ). Linn går definitivt helt själv eller hjälper mig ibland när hon är hemma hos mig.

Nu ska jag vila lite, ta en välförtjänt kopp kaffe och njuta av lugnet. Och att det är rent och fint hemma. Duktiga jag idag!

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Det har redan gått två veckor sen Julie föddes. Tiden går fort må jag säga. Julie har redan en personlighet. Hon är väldigt lugn och för det mesta nöjd, bara hon får mat. Äter efter klockan vart tredje-fjärde timme. På kvällarna har hon en stund då hon är vaken och kikar lite runt om. Det känns som om hon vill vara med där allt händer. Hon sover bättre när det är liv i luckan än om hon får ligga i rummet själv.

Här är ett kort på Julie i vaket tillstånd. Även om de stunderna inte är så långa ännu.

Efter en stund kommer alltid den stora gäspen och hon somnar så snällt.

Hon har smält in snabbt i vår familj och de andra barnen är inte alls avundsjuka eller beter sig annorlunda för att hon har kommit. Gråter hon så går de nyfiket fram och tittar eller klappar. Även trillingarna gör det. Känns ganska skönt att det inte blivit något större utav det utan allt rullar på som om det alltid hade varit så.

Själv känner jag mig stark och väntar bara på att kunna motionera som jag brukar. Än så länge är det bara promenader som gäller. Äter inget smärtstillande längre sen ett tag tillbaka och jag har inga som helst problem med snittet. Inte har jag ont heller. Dock får jag leva med att ta sprutorna ett par veckor till. De är mot min blödningsbenägenhet. Svettas duktigt just nu och all vätska som man samlade på sig sista veckorna rinner av en. Har gått ner 14 kg redan och har inte så mycket kvar till min ursprungliga vikt. Det går fort i början men jag vet att det brukar stanna av efter ett par veckor. Sen får man anstränga sig lite för att få bort det allra sista. Men det blir inga problem eftersom jag gillar att röra på mig. Och med så många barn så har man inget val... det blir mycket gå varje dag.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Tänkte lägga upp lite bilder från dopet vi var på i lördags. Sen fick jag hem min dotter i söndags med och hon kom med en present till mig. En groda som blir till prins och sen växer i ett glas med vatten. Vad go hon är min prinsessa.

För övrigt idag så blir det en lugn dag tänkte jag. Kanske baka lite och röja i parken. Känner mig lite hängig och hoppas att jag inte är på väg och bli sjuk. Ingen fara än så länge, bara hängig.

Tack för era goa inlägg allihopa! Blir så varm av att läsa det ni skrivit. Här kommer lite bilder.

Gabriel mumsar på kaka.

Isac fick stora ögon av att springa omkring i den stora hallen på dopfikat.

Lucas, Isac och Alexander fann något intressant.

Röja var fantastiskt roligt tyckte alla barnen. Lyckades ta ett kort på dem.

De somnade gott på kvällen sen allihopa.

Min prinsessa Linn kom hem och jag passade på att ta kort på henne.

Här är presenten hon kom med. En groda som skulle lösas upp i vatten först.

Vattnet blev alldeles grönt och grumligt men skulle bytas ut efter ett par minuter.

Så här liten är prinsen än så länge. Vi får vänta i två dygn innan han växer för att se resultatet.

Nu ska jag ordna med fika innan gästerna kommer på besök. Sen vankas det lunch innan vi kan sätta igång med alla projekt.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva