Direktlänk till inlägg 17 november 2010
Min make har ringt nu vid nio och han verkar allt annat än pigg kan jag säga. Armen är gipsad och han har ont konstant, vilket inte är så konstigt efter en operation. Han får ligga kvar över natten och vila upp sig och det är ju bra, för det behöver han. Hämtar honom i morgon och uppdaterar hur det gick. Han visste inte så mycket själv och lät groggy mest. Antar att han kommit från uppvakandet nyligen.
Barnen har varit lite bråkiga på eftermiddagen. Lucas älskar och reta allt och alla. Och allra helst Isac också som blir så förbannad varenda gång. Mindre kul för mig och sära på de två för det var inte bara en gång utan hur många gånger som helst. Och allra helst när man vänder ryggen till. Riktiga bråkstakar.
Lucas min lilla bråkstake. Se så "oskyldig" han ser ut.
Så här såg Isac ut hela eftermiddagen kan jag säga. Arg över att brorsan inte kunde låta honom vara. Tog alla grejjer ifrån honom och sprang iväg vilket retade gallfeber på Isac så klart.
Här sitter Linn med sjuklingen Alexander. Han hade rätt hög feber och fick Alvedon i omgångar. Tur att det finns smaksatta mediciner i dagens läge. På min tid så fanns det bara äckelpäckel och det var huvudet i ett skruvstäd och ner i halsen ( förlåt mamma, överdriver lite ). Skämt åsido så var det inte så farligt, man mosade skiten på en sked tillsammans med sylt och fick svälja. Som jag minns i alla fall.
Och Alexander sitter med sin kossa som han absolut inte kan släppa, inte ens när han är frisk. Han är tokig i gosedjur och helst de största han kan hitta också. De satt båda länge tillsammans och kollade på film de två. Min underbara duktiga tjej.
Ja nu är det tyst i huset, endast diskmaskinen och jag är vaken. Fast jag tänker gå och lägga mig tidigt. Vet hur det var i natt då Gabriel sprang som en skållad råtta mellan vår säng och sin säng. Isac skrek halva natten och Julie tappade nappen och ylade ungefär 23656 gånger. Tur att jag somnade tidigt igår i soffan till en urusel Steven Seagal-film. För jag fick ju sova från halv tio och fram till två i alla fall. Vad mer kan man begära.
Och eftersom jag är själv i natt så vill jag ha lite sömn innan spökena vaknar och börjar vandra.
Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva
Hoppsan, nu har det gått ett tag igen sen jag skrev. Inte meningen, har haft fullt upp bara. Allt flyter på kan man säga. Känner mig stark. Och glad. Det var länge sen jag kände så här faktiskt. Nu finns det många orsaker till varför men en stor a...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
|||
22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
|||
29 | 30 | ||||||||
|