Direktlänk till inlägg 19 november 2010
Ja nu är min käre make hemma igen efter operationen. Armen är gipsad från handled till strax under axeln. Och jag kan inte släppa tanken på en sak. Läkaren erbjöd eller hur man nu ska säga det ordinerade honom tre månaders sjukskrivning. TRE MÅNADER!!! Nu pratar vi fullt funktionsdugliga andra kroppsdelar förutom en arm. Okej, jag förstår att operation gör ont för jag har själv varit där. Fyra gånger faktiskt. För vet ni vad en kvinna erbjuds i sjukskrivning efter ett kejsarsnitt? Jo... inget. För det är inte samma sak som att inte ha en fungerande arm. Efter ett kejsarsnitt har man bara problem med att gå, stå, hosta, skita, bära, böja, ta sig ur sängen eller skratta. Och det går ju att leva så ändå, utan problem. För tio dagar som mannen är hemma så är det tänkt att han ska vara till hjälp. Men sen då? Heja Sverige säger jag bara! Mycket sjysst....
Nu är det självklart inte min makes fel allt detta. Kan bara inte släppa det. Är det orättvisa eller avundsjuka?
Hur som haver så är han välkommen hem igen ( tvätten ligger på högar och skriker tvätta mig, disken väntar tålmodigt, dammråttorna dansar tango i hörnen, bilen står startklar för att åka till affären och handla ).
En bild på min uppskärda buk kommer inte att läggas upp. Och jag tycker visst synd om honom lite. Men det var ju som tur var vänsterarmen. För tänk om det hade varit den högra, katastrof!
Nu ska jag sätta mig ner och avnjuta fredagkvällen tillsammans med min make. För trots allt så älskar jag honom ändå.
Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva
Hoppsan, nu har det gått ett tag igen sen jag skrev. Inte meningen, har haft fullt upp bara. Allt flyter på kan man säga. Känner mig stark. Och glad. Det var länge sen jag kände så här faktiskt. Nu finns det många orsaker till varför men en stor a...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
|||
22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
|||
29 | 30 | ||||||||
|