Idag var det en sådan dag där jag lyckades planera in två saker på en och samma dag. Mindre kul eftersom jag är själv med barnen. Vanligtvis så börjar inte Thomas förrän efter lunch på måndagar. Men i dag hade han en läkartid en halvtimme efter det att jag hade tid hos gynekologen. Lyckat... näe. Och jag trodde nästan att jag var tvungen att ta med alla barnen dit men vi lyckades hitta en som kunde passa grabbarna under tiden. Tack gode gud och tack Tobbe. Det hade sett ut om man hade kommit med ett gäng ungar, slängt sig i gynekologstolen och fått frågan -Vad gör du mamma?!

Nu hade jag inte utsatt mina barn för det eftersom jag tycker det är lite väl att gå över gränsen över vad barn ska få se. Hade denna gång bara Julie med mig. Ja besöket var ju ändå behövligt och jag kunde gå där ifrån med stämpeln OK i baken.

Även Thomas fick grönt från sin läkare att han nu är återställd. Så jag hoppas innerligt att vi slipper fler sjukhusbesök. Dock har vi inte hört något från sjukhuset i Göteborg angående Isac, det hänger som ett grått orosmoln över mig. Två veckor har gått och jag vet inte om jag ska ringa eller inte. De sa att svar skulle komma via posten och att det kunde ta 2-3 veckor. Så jag väntar veckan ut innan jag ringer. Men man vill veta om de nu har svar att ge förstås.

Linn hade även tandläkarbesök idag och det var där det "jobbiga" kom in i bilden. Tiden var klockan två och då jobbar Thomas. Hade inget val än att ta med alla dit. Och tiden var också mitt i deras vila. Så ingen fick sova innan vi åkte iväg. Alla däckade i bilen och jag fick väcka dem när vi var framme efter ca 15 minuter. Och det är inte så värst lång vila för dom så min oro låg över hur de skulle bete sig inne hos tandläkaren. Trötta barn är inte roligt och ha med på saker över huvud taget. Men till min förvåning så skötte de sig utan anmärkning, ALLIHOP! Tur kanske? Fick även beröm denna gång över att barnen skötte sig så fint. Och Linn var jätteduktig hos tandläkaren!

Pojkarnas trötthet kom sen när vi väl var hemma. Det var precis som om allt släppte, herregud. Men då var vi ändå på eget territorium så det gjorde inget att det skreks lite. Behöver inte skämmas lika mycket om man säger så. Om det var hysteriskt, oh ja!

Alexander fick frispel och skrek som en stucken gris åt allt, inget dög. Gabriel var övertrött och på bushumör, han testade mina gränser till max. Julie var hungrig gånger två och hennes röstresurser låg på 120 decibel. Lucas gick omkring och slog allt och alla med leksaker, mycket uppskattat av de uppretade bröderna. Isac hade sitt sämsta humör och allt gick emot om han inte fick som han ville. Bara att rida ut stormen i ett par timmar och gilla läget. Vad mer kunde jag förvänta mig efter en 15-minuters vila? Är dock glad att de skötte sig på bortaplan. Hör lite dåligt på båda öronen bara. Nerverna dansar tango i kroppen. Jag är smått svullen mellan axlarna då tröttheten har kommit smygande. Räknar nu minutrar tills de minsta ska sova. 

Jag älskar mina barn, tro inget annat. Men batterierna behöver laddas med egentid. Och detta ska jag göra framför tv:n klockan åtta för att titta på Familjen Annorlunda.

I morgon är en ny dag. Och ett besök på BVC för Julie. Men dock vid rätt tid på dygnet. Pojkarna kommer troligtvis tycka det är skoj att invadera det stora lekrummet de har. Kan man ha tur två dagar i rad? Hoppas det.

Nu ska jag stoppa om mina små trötta änglar. Ha en god start på veckan ni alla.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

 

mångmamma

24 januari 2011 19:36

Ja bara de sköter sig borta, får man stå ut med härjandet hemma - till en viss gräns!
Nu har mina troll nött både på varandra och på mig de senaste 10 dagarna i sträck, mer eller mindre sjuka och nu är det nog!
Imorgon anser jag samtliga så pass friska att de ska hivas iväg i rätt riktning så jag på onsdag och tosrdag får några barnlösa timmar.
Enda sättet för mig att hinna tanka på, eftersom det oftast är ett evigt farande på storsonen och far-är-rar ska vara på resande fot denna vecka!
Och självklart älskar vi alla våra barn men ibland är det skönt att få vila öronen!
Trevlig kväll!

http://www.hemsktmycketbarn.blogspot.com

Trillingmamman

24 januari 2011 19:47

Ha ha ha, underbart inlägg! Ja de som har många barn förstår ;-).

Hoppas du får dina timmars vila du behöver. Har också en make som jobbar oxveckor fram till vecka 7. Vilket innebär att jag får ta allt. Men så länge de är på gott humör så är det ganska mysigt ändå. Och allas batterier behöver laddas.

Nu ska jag ladda mina med att titta på Familjen Annorlunda. Ha en superkväll!!

Kramar Eva

 

Maria piteå

24 januari 2011 20:09

hejsan den dagen du var hos mirka och fick åka därifrån vad var det som hade hänt då? mirka skrev att vi kunde läsa om det på din blogg men har jag missat det?

tacksam för svar

hoppas det går lika bra i morgon som det gjorde idag =)

Trillingmamman

24 januari 2011 20:59

Hej Maria!

Det som hände var att jag fick ett samtal från min man när jag var hos Mirka. En av våra trillingsöner fick epileptiska kramper samt dålig andning och så pass allvarligt att 112 behövdes ringa. Maken var själv med barnen då och fick tillkalla ambulansen men kunde inte följa med sonen förrän han fick tag på några som kunde passa de andra två. Ingen visste riktigt om Isac, som han heter, levde.

Ambulanspersonalen hade fått "igång" honom i ambulansen och efter ett antal samtal med min make så fick jag också veta hur det gick. Men att befinna sig 36 mil bort var en mardröm. Även om mitt mål var att bara köra hem till familjen. Och för min make var det verklighet. Vi dras med det fortfarande eftersom vi inte har svar på vad som egentligen hände. Han utreds dock för epilepsi där vi fortfarande väntar svar från Göteborgs sjukhus. Men vi lever fortfarande med att det kan hända när som helst vilket sätter sina spår. Nu har vi medicin uti fall att.

I bloggen kommer jag komma med svar som vi får från läkare, om vi nu får svar dvs. Hoppas att detta är svar på DIN fråga :-).

Tack för lyckoönskningarna angående morgondagen!!

Varma kramar från oss

 

Zebbes mamma

24 januari 2011 22:11

Du skriver så underbart. Får mej alltid ett gott skratt..

Kram vännen, från Mia

http://www.zebbeskamp.bloggplatsen.se

Trillingmamman

25 januari 2011 07:51

Tack goa underbara Mia :-)...

KRAMAR!

 

Ladyheart, familjeliv

24 januari 2011 22:18

Hej!
Visst är det konstigt att barnen alltid, eller nästan alltid i alla fall, uppträder bra när man är nånstans.

Jag har kunnat bli smått vansinnig hemma på mina två men när vi åker bort fattar jag inte att det är samma barn.

Hoppas det går bra i morgon också.

Tack för en fin och bra blogg...
Mvh
Ladyheart/familjeliv

Trillingmamman

25 januari 2011 07:54

Hej!

Ja visst är det märkligt :-). Men det är väl ett kvitto på att det man lär dem går in. Hemma måste de ju få vara sig själva och få utlopp för sina känslor.

Tror att det går bra idag. Tiden är perfekt för att åka iväg på. Strax efter frukost och innan lunch. Bara hem sen och äta och lägga dem för vila. Perfekt säger jag men ska väl inte ropa hurra förään jag kommit där ifrån ;-). Håller dock en positiv profil idag.

Tack för dina fina ord! Ha en underbar dag.


Kramar Eva

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter och njuter på balkongen. Det är över 20 grader. Ska verkligen njuta nu av sista dagen. Sola lite till, handla lite och bara vara. Det är så fridfullt. Saknar de små barnen och på ett sätt ska det bli skönt och komma hem till det normala ...

Ja det blev semester i år, kanske inte flera veckor men ack så skönt. Det bar i alla fall mot varmare breddgrader. Hej igen Zakynthos. Tredje gången jag är här. Älskar detta ställe, så fridfullt. Tog med mig min äldsta dotter denna gång. Har bestämt...

Så kom den här dagen man sett fram mot på mycket länge. En liten minisemester med min äldsta dotter. Nu sitter vi och tar en gofika på stationen. Vi ska snart bege oss till Göteborg och Landvetter. I morgon bitti tidigt bär det av mot varmare br...

Det är nästan så jag har glömt hur det är att blogga, har inte haft tid eller lust. Det har varit många nya intryck. Kan tala om att jag klarade mig. Fick mitt legitimation och är nu sjuksköterska. Är också anställd på kliniskt basår som man nu m...

Hoppsan, nu har det gått ett tag igen sen jag skrev. Inte meningen, har haft fullt upp bara. Allt flyter på kan man säga. Känner mig stark. Och glad. Det var länge sen jag kände så här faktiskt. Nu finns det många orsaker till varför men en stor a...