Allt går om man bara vill. Och det gick idag med utan problem att ta med sig alla barnen till BVC. Det var lite som jag trodde, de invaderade lekrummet på en gång och så höll dom på och leka ett tag. Sen gick dom även in snällt när det var dags för Julies läkarbesök. Samma tur idag med andra ord.
Väl hemma så var de som vanligt också. Ingen kaotisk dag tack och lov. Och det passade mig alldeles utmärkt. Om jag var trött igår så var det bara förnamnet mot vad jag har varit idag. Klockan tjugo över ett i natt så bestämde sig Alexander att få krupp. Krupp i sig är ju inget farligt men den ville inte ge med sig riktigt. Så efter rådgivning med sjukvårdsupplysningen tyckte dom att han behövde åka in för att inhalera. Så det var bara att klä på sig, starta stora vanen och väcka hela gatan med en V8:a.
Det var ingen större väntetid så vi fick komma in ganska snabbt. Alexander fick andas i den där masken i två omgångar som innehöll adrenalin blandat med ja-vad-det-nu-hette. La det inte på minnet direkt då kudden lockade mer. Efter inhaleringen så studsade han runt, upp och ner och fram och tillbaka som en speedad råtta. Och detta höll i sig ett tag, även när vi kom hem. Runt halv fem på morgonen däckade både han och jag i soffan. Sömn, vad är det för något?
Men det har gått bra ändå måste jag säga. Och de flesta små sover redan. Bara hälften kvar.
Det vill säga Linn, Julie och Gabriel. Och jag kommer nog garanterat somna med dom ikväll.
Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva
Bettan
25 januari 2011 19:06
Fy krupp är inte kul.....4 av mina har haft det och 3 har/haft förkylningsastma.....så jag vet och förstår dig när man måste fara in och andas mask mitt i natten.....Ha en bra kväller/Bettan
http://www.metrobloggen.se/Mamma10
åsa
25 januari 2011 22:30
I mina ögon är du en "övermänniska"!
Du orkar med att ha fem (5) blöjbarn och så tätt i ålder och ändå så finns det inte tillstymmelse till gnäll från din sida...du är fantastisk!
Inte ens en antydan om att det skulle vara jobbigt att vara tvungen att åka in till lasarettet mitt i natten....
Du måste vara en "övermänniska" och en duktig sådan!
Ha dé!/Kram
http://tantraffas.blogg.se
Trillingmamman
26 januari 2011 09:11
Hej Åsa!
Och tack för din värmande ord :-).
Ser mig inte som en övermänniska och jag är nog inte det. Men jag har valt min situation själv, dvs ha den äran att få så många barn ( okej jag valde inte tre på en gång, men det är en upplevelse och unik känsla i sig ). Älskar mina barn över allt annat och deras hälsa och välmående kommer i första hand. Blöjperioden är kort och det har jag i åtanke. Att byta på en eller flera spelar ingen roll.
Visst är det jobb med fem små och tätt, men inte jobbigt. Det kan finnas mer eller mindre bra dagar. Men de små är ju individer precis som alla andra och har bra dagar och mindre bra dagar. Den kärlek man får tillbaka och att få se dessa små växa upp väger mer än det arbete som ligger bakom. Belöningen kommer senare i livet när man ser de krama varandra, dela med sig, leker osv... Då ser man att man har gjort "rätt".
Till naturen så är jag ingen klagande person. Men jag är inte alltid så pigg och fräsch, och får man åka iväg mitt i natten så klart att det sätter sina spår med trötthet som kommer efteråt. Men jag vet att barnen förr eller senare sover och då får jag chansen att vila. Under tiden så är det deras välmående och behov som kommer före helt enkelt :-).
Mår mina barn bra så mår jag också bra. Det tänker man på ofta. Barnen är det bästa jag har!
Önskar en riktigt mysig onsdag!
Kramar Eva
Mary
25 januari 2011 23:28
Måste bara skriva att du imponerar enormt på mig. Vet dom som har färre barn och mindre koll och alltid kaos. Vad fina Linn, Gabriel och Julie var på bilden! Julie kommer nog bli lik sin syster.
http://justinlife.bloggplatsen.se
Trillingmamman
26 januari 2011 09:16
Hej Mary!
Och tack för dina fina ord! Det värmer :-).
Vet att det finns de som har färre barn och klagar. Ser det som att jag har faktiskt valt min situation själv och få den chansen i livet att ha så många fina barn och där bland också trillingar. Inte många får uppleva det. Och som sagt, det finns bra och dåliga dagar även i vår familj.
Rutiner är ett måste annars blir det lätt kaos. Men jag har också en underbar make som ställer upp, bryr sig, hjälper till så vi är alltid två. Nu jobbar han förvisso men han har faktiskt varit hemma större delen av tiden. Och när han väl är hemma så är han 100% närvarande för sina barn.
Ja Julie är lik Linn när hon var liten. Ska se om jag kan skaka fram lite kort vid ett senare tillfälle så får du se :-).
Ha en underbar onsdag!
Masor med kramar från alla oss
Sofia
26 januari 2011 09:53
*Kramar om* Du och Thomas är fantastiska! :)
Trillingmamman
26 januari 2011 10:21
Goaste Sofia!!
Massor med kramar tillbaka från alla oss. Hoppas ni alla mår bra och får ha hälsan i behåll :-).
Annars är allt bara bra här!
Kram kram