Idag har jag släckt lite bränder kan man säga. Mina gulliga pojkar har ju hamnat i tvåårstrotsen, två dagar för tidigt ( ja på torsdag blir det trefaldig födelsedag ). Och de flesta vet hur roliga dom kan vara när dom inte får som dom vill. Ett lagom högt -neeej, illvrål och sen slänger sig raklång på golvet. Tänk er då tre på samma gång, för det händer rätt så frekvent just nu i det här huset. Ser ut som bowlingkäglor som faller lite här och var utan att någon har rullat klotet på dem.

Sen är det mäkta populärt att reta varandra också. Och det är där man får släcka de flesta bränderna. Av alla ytor i huset så slåss dom om samma kvadratmeter. Fötter sparkas på varandra, det dras i kläderna, slänger leksaker på varandra och helst i huvudet, det utdelas slag, knuffas.. ja minst sagt härlig ålder de har kommit till. Det är ju ändå inte 24 timmar om dygnet trots allt. Och går vi ut så händer det aldrig, då håller dom ihop som ler och långhalm.

Stegtävlingen är i full gång och jag började med en mjukstart utan större ansträngning. Landade då på 7100 steg bara av att gå hemma, så man går rätt mycket ändå med sex barn.

Idag blev det lite mer då jag tog en lång promenad med min dotter till affären. Och jag ligger faktiskt över 11300 steg. Ja om inte stegräknaren fick tuppjuck utanför Ica. Ramlade på arslet rätt duktigt och låg som en död spindel med alla armar och ben rätt upp i luften. Linn såg chockad ut och trodde att jag hade svimmat. Men när jag avlade jordens gapskratt så lugnade hon sig och sa bara -du är galen mamma. Gjorde du dig illa?

Nej jag gjorde mig inte illa då min rumpa består av gummi sa jag till henne. Och så var det inte mer med det.

Ska ta en titt efter duschen för jag tror att den kommer att få en nyans åt det blåa hållet ändå. Inget brutet så det är bara att spotta i nävarna och ta nya tag.

Tja en lugn kväll. Alla ligger i sina sängar redan... så vad gör jag här.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva