Direktlänk till inlägg 20 mars 2011

Ett brutet band

Av Trillingmamman - 20 mars 2011 10:39

Jag vet att man inte får "tala illa" om personer på internet. Man får inte skriva något över huvud taget utan dess medgivande. Det är rent ut sagt olagligt och förtal. Men får man skriva om känslor som berör en situation? Om jag utgår från mig hela tiden.... Jag antar att jag får skriva detta med största försiktighet.

Två veckor har gått sen jag skrev ett brev. Jag utelämnade mig själv, min familj, sträckte ut en hand i hopp om att i gengäld höra något tillbaka. Det har varit total tystnad. Hur ska man tolka det? Man kan göra sina tolkningar i det oändliga, men blir man klokare av det? Knappast.

Tystnad för mig är lika med ointresse, som jag "antar" i det här fallet. Observera antar, jag vet ju egentligen inte varför eftersom jag inte får något svar. Ingen kan komma och säga att jag i alla fall inte försökte, för mina barns skull och även min man.

Jag kan känna en viss besvikelse över det hela, ja. Men det är inget jag kommer att älta i det oändliga. Jag fungerar inte så och det hjälper inte mig, min man och mina barn heller. Bara en massa onödig energi som går åt, och det kan läggas på annat. Det känns bra att skriva av sig, för det är en sorts bearbetning för min del. Jag känner också mig själv så pass vid det här laget att jag reser mig upp och kommer ut på andra sidan med en erfarenhet rikare.

Under årens lopp så har jag lärt mig mycket om människor. Alla är vi olika och vi gör våra val här i livet. Helt okej för mig, även om jag inte alltid förstår andra människors val. Men jag respekterar ändå det. Jag tar avstånd från det bara, mitt val.

Jag ser det inte som att vi har förlorat något. Kanske mer fått svar på mina frågor, eller ja egentligen inte. Jag vet i alla fall vad jag ska säga den dagen då frågorna dyker upp. Vi försökte men andra val gjordes. Tråkigt tycker jag då det kunde bli så mycket annorlunda.

Man ställer sig frågorna: Varför inget svar? Har vi blivit baktalade igen så valet har blivit på grund av det?

Dessa frågor kommer blekna, säkert lika fort som jag skrivit klart inlägget. För jag ställer dom bara nu i detta inlägg. För sen har dom ingen betydelse för mig längre. Jag lämnar allt bakom mig, spottar i nävarna och går vidare. Vill man inte ha med oss att göra så respekterar jag det med.

Jag är ändå glad att jag försökte. Och jag står även rakryggad och med stoltheten i behåll i det här läget. Min väg går vidare och jag ser att inget är förlorat. Snarare så att jag har vunnit något....

Vi har människor runt oss som betyder mycket och som kommer att ha stor betydelse för våra barn här i livet. Jag avgudar dem för det. Och det räcker oavsett om det är biologiska band eller inte. För just det är bara ett ord som i vissa fall inte har någon betydelse, det är personerna som finns där som räknas.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Allmänt

Dela

Sofia

20 mars 2011 11:53

Tråkigt att personen inte har hört av sig! Det kanske finns en förklaring. Brev kan komma bort eller så kanske han är utomlands. Jag vet att det är långsökt, men man får inte sluta hoppas :)

Trillingmamman

20 mars 2011 12:17

Bästa Sofia!

Visst kan det vara så som du skriver, även om jag innerst inne inte tror det ( jag är realistiskt lagd ). Hoppet är det sista som lämnar en, det vet vi :-).

Jag lämnar dock det bakom mig nu, öppnar dörren och går vidare. Om annat händer så ser jag det som en bonus. Annars ett avslutat kapitel.

Vi saknar er massor här nere. Hälsa familjen så gott. Kramar från alla gurkor här till er....

:-))))

Mirka

20 mars 2011 11:57

Vad tråkigt att du inte fått nåt svar...ännu i alla fall :-( Men som du säger, du har gjort vad du kunnat! Många kramar vännen <3

http://www.minbebis.com/blogg/tiobarnsmamma

Trillingmamman

20 mars 2011 12:23

Ja du Mirka, vad säger vi. Spottar i nävarna och går vidare va!? Har ju MASSOR med annat att se fram mot :-))).

Vännen, vi syns ju nästa helg!!!

Massor med kramar till er från oss

Susanne

20 mars 2011 16:13

Nån gång i framtiden kanske du märker att ditt brev har gjort lite nytta i alla fall :) skickar dej o din familj en jättekram :) <3

Trillingmamman

20 mars 2011 17:38

Hej Susanne!

Och jätte tack för ditt inlägg :-). Ja det är det man hoppas på att det har gjort nytta.

Ha en underbar kväll!

Kramar från hela klanen S

Maria piteå

20 mars 2011 17:02

Hej

vill börja med att säga att så som du skriver så har du ej utlämnat någon. sen så har du rätt att beskriva situation men får ej nämna namn. annars har man rätt att skriva.

sen vill jag säga att vem det än är och vad det än handlar om (jag vet ju inte vad det handlar om) så har du gjort vad du kan och mer än så kan man inte göra. Har den personen valt att den inte vill ha kontakt med er så är det dens förlust inte eran, För ni har ju varandra. så fortsätt tänk som du gör och gå vidare för denna människa är ej värd mer om den inte tar kontakt när du sträckt ut din hand.

kram och lycka till

Trillingmamman

20 mars 2011 17:42

Hej Maria!

Och tack för dina ord.

Saken är att jag vill inte skriva något ont heller för det finns inget ont i det hela, så som jag ser det. Men känslor är känslor och ibland svårt att skriva om utan att "peka" ut någon. För det är verkligen inte med min mening i såna fall.

Vi är inte ondsinta någon av oss i vår familj. I alla fall inte medvetet. Det kanske finns saker i livet man är mer eller mindre stolt över. Det finns dock alltid val, glömma och gå vidare eller inte. Och alla gör på sitt sätt.

Ha en underbar kväll!!

Kramar från hela klanen S

Hemmafrun J

21 mars 2011 10:30

Hej!
Där slog du mitt på spiken. Jag förstår dina känslor och dina åsikter precis! Vi har haft "samma = liknande" situation. Där det ledde till att "halva/hela" släkten tog ställning för en persons misstag inte vårt. Denna/e pratade TILL barnen vad man tycker om mig, hårda ord; h*ra, och liknande och släkten förklarade det hela med att personen är sjuk och förväntade att vi bara skulle acceptera det beteendet. Men det finns ingen diagnos eller heller så att de tillfrågade inte vill skaffa hjälp till personen. Vad kan man egentligen göra när en person uttrycker sina åsikter om en förälder till barnen? Ingen i släkte tog hänsyn till våra barn och deras upplevelse av att en mycket nära släktning pratade skit om deras mor. Ej heller att ena barnet blev deprimerat och inte fungerade i skolan. Men vi gör alla våra val och på något sätt så tycker jag att det är skönt att veta var man har människorna någonstans. Men givetvis så var ju åsikten att vi hade gjort fel som inte längre ville att personen skulle få träffa våra barn eftersom denna hela tiden sa elaka saker. Nu vet vi vad släkten tycker om oss och våra barn. Men vilket annat val skulle vi ha gjort? Många kramar till dig! /Hemmafrun J

http://hemmafrun.gblogg.se

Jessica EtEi

21 mars 2011 11:55

Hej! Vill bara säga en sak, biologi betyder inte någonting om inte viljan att finnas där och vara med finns. Finns inte den så spelar biologi ingen roll alls. Mina absolut närmaste har jag ingen koppling till biologiskt alls med. Jag har en "syster" som är mig kärare än allt annat på denna jord men biologi finns inte med... men hon finns alltid där för mig vad som än händer, det är det som betyder något. Kramar Jessica

Sista natten

Kommentarer (0)

Av Trillingmamman - 29 augusti 2016 08:29

Sitter och njuter på balkongen. Det är över 20 grader. Ska verkligen njuta nu av sista dagen. Sola lite till, handla lite och bara vara. Det är så fridfullt. Saknar de små barnen och på ett sätt ska det bli skönt och komma hem till det normala ...

Semester

Kommentarer (0)

Av Trillingmamman - 26 augusti 2016 19:32

Ja det blev semester i år, kanske inte flera veckor men ack så skönt. Det bar i alla fall mot varmare breddgrader. Hej igen Zakynthos. Tredje gången jag är här. Älskar detta ställe, så fridfullt. Tog med mig min äldsta dotter denna gång. Har bestämt...

Minisemester

Kommentarer (0)

Av Trillingmamman - 22 augusti 2016 15:54

Så kom den här dagen man sett fram mot på mycket länge. En liten minisemester med min äldsta dotter. Nu sitter vi och tar en gofika på stationen. Vi ska snart bege oss till Göteborg och Landvetter. I morgon bitti tidigt bär det av mot varmare br...

Då blev man sjuksköterska

Kommentarer (5)

Av Trillingmamman - 12 augusti 2016 20:34

Det är nästan så jag har glömt hur det är att blogga, har inte haft tid eller lust. Det har varit många nya intryck. Kan tala om att jag klarade mig. Fick mitt legitimation och är nu sjuksköterska. Är också anställd på kliniskt basår som man nu m...

Stark

Kommentarer (3)

Av Trillingmamman - 22 januari 2016 21:34

Hoppsan, nu har det gått ett tag igen sen jag skrev. Inte meningen, har haft fullt upp bara. Allt flyter på kan man säga. Känner mig stark. Och glad. Det var länge sen jag kände så här faktiskt. Nu finns det många orsaker till varför men en stor a...

Visa fler inlägg