Igår var en mindre kul dag kan jag säga. Alla lyckades tajma in sitt värsta humör. Innan klockan slog tolv så var jag mer gråhårig än någonsin och undrade starkt över hur jag skulle överleva dagen. Men det gjorde jag. Det är så sällan de har humöret samtidigt men visst händer det. Och dessa dagar är allt annat än roliga. Mitt bloggarhumör var lika med noll. Skulle också gå min långpromenad men hoppade över det. Ska ta den idag direkt när Thomas kommer hem. En extra lång runda så jag tar igen det jag missade igår.

Solen skiner här och vi ska strax gå ut. Frukost, blöjbyte och alla morgonbestyr är avklarade. Har till och med betalat räkningarna också. Det enda som väntar mig nu är en kopp kaffe och en snabbdusch. Sen kan vi studsa ett tag utanför innan det är dags för lunch.

Tänkte ta med mig kameran på promenaden idag och ha en liten egen fotosafari. Det var så länge sen jag fotade och det är mer än väl dags för det.

Vi går in i augusti snart och det är en månad där det händer en hel del. Jag ska bli moster bland annat, ultraljud och inskrivning, mammabloggkryssningen, min dotter kommer hem... ja mycket är det som händer. Ser fram mot dessa saker. Men tills dess så tar jag en dag i taget och håller andan känns det som. Tillvaron är ganska rörig just nu också av olika anledningar. Så en dag i taget är vad jag tar just nu för att "överleva". Ett stort TACK till vännen Mia för stödet!

Nu kallar kaffet mer än någonsin men jag återkommer.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva