Från att ha varit helt stillasittande så har Julie börjat krypa bara på en vecka. Fort gick det. Nu måste man hålla kollen extra noga. Hon verkar också njuta av att kunna röra sig mer. Jag har sett henne häva sig lite uppåt också så jag tror att det är en tidsfråga innan hon reser sig, om än så sent. Men av egen erfarenhet av de andra barnen så är de mycket stadigare ju äldre de blir. De stapplande stegen försvinner på något sätt eller kortas ner. Minns Alexander som bara helt plötsligt reste sig upp och gick, precis som om han bestämde sig för att nu ska jag gå.... bara så där. Tror Julie blir ungefär lika på den vägen. Hon är en bastant dam redan så styrkan finns. Viljan också men hon är något bekväm av sig och vill bara inte gå än helt enkelt.

Personlighet har hon i alla fall. Syns och hörs och vet mycket väl hur man ska ta för sig.

Igår var vi på bvc och det var ettårskontroll. Inga bekymmer alls, följde sin egen kurva. Om än de undre strecket. För att vara ett år så tycker jag att 71 cm är ganska kort. Men nu är ju varken jag eller Thomas långa heller. Det spelar dock ingen roll för hon mår bra och hon följer som sagt sin egen kurva. Sprutor fick hon ta också och jag lovar att damen gav ifrån sig ett illvrål och blängde surt på hon som gav henne sprutorna. Men det gick över fort.

Dagen har flutit på som den brukar. Inga större utsvävningar eller händelser. Egentligen en ganska tråkig dag. Men dom behövs också för att uppskatta de andra roliga dagarna. Har kollat på nyheterna mycket och jag kan inget annat beklaga det tragiska som har hänt i Norge. Fruktansvärt! Man undrar vart världen är på väg.

Jag och Thomas ska kolla på film senare ikväll, men först är det hans tur att springa lite. I morgon tar jag milen igen och jag måste säga att jag verkligen ser fram mot det. Fågelkvitter, tystnad och frisk luft. Det är grejer det.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Ja det blev nästan en heldag med att skriva boken igår, det riktigt pyrde om tangenterna. Vilket kändes väldigt skönt att få sitta i sträck också. Har insett att det kommer att ta tid och att det är mycket svårare än vad man tror att skriva en bok. Men som jag har sagt tidigare så får det ta den tid det tar helt enkelt.

Gårdagens morgon började med att blåsa lite såpbubblor. Svårt att lista ut vem som har roligast.

Barnen hade också givetvis väldigt roligt.

Thomas hade barnen med ute en sväng och jag vet faktiskt inte vad de gjorde.

På kvällen sen så fick jag, Thomas, Gabriel och Julie en liten stund för oss själva. Vi busade till det lite med blöjorna, oanvända såklart.

Först satte jag den på mitt huvud och den blicken Julie hade när hon såg mig var obetalbar. Sen satte jag den på hennes huvud och då såg hon ut så här.

För övrigt så blev det en mycket sen kväll och jag var inte i säng förrän tolv. Och övädret som drog över fick mig att vakna ett antal gånger på natten. Men jag känner mig inte så trött ändå idag som jag borde. Och jag ska fortfarande gå milspåret ikväll tänkte jag trots vädret här som inte är speciellt vackert.

Mycket bakat har det blivit också. Regnväder gör att det humöret ökar. For iväg i morse för att hitta en frisör som kunde klippa mig, och med mig hade jag Alexander. Men väntetiden var alldeles för lång ( vilket jag redan visste, vilken tvååring orkar sitta i 40 minuter ). Alexanders humör började tryta och illvrål kom samt att han röjde hej vilt bland flaskor och annat där. Så det var bara att ge upp tanken om att få håret fixat idag.

Sen vill jag tacka alla för de fina gratulationer ni har gett till Julie! Nu ska jag göra ett besök med henne till bvc, sen är det middag och sist men inte minst milspåret.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Idag för ett år sedan så föddes hon, lilla Julie. Otroligt vad tiden har gått snabbt. Men det tycker man alltid. Hinner inte med att blinka innan åren flyter förbi i raketfart. Och själv blir man bara yngre känns det som...

Julie på strålande humör på morgonen. Här med en liten kaka som hon mumsar på.

Det blev inget stort kalas utan vi höll det inom familjen och firade på vårt vis. Fina gratulationer har hon fått i alla fall från släkt och vänner, presenter från oss och från mormor och morfar. TACK så mycket!

Bakade en tårta också som gick i rosa. Hade marsansås och hallonmousse mellan, Samt på toppen jorgubbsgrädde. Rev lite choklad över och la mandarinklyftor som dekoration. Ungarna gillade den, allihopa. För hela tårtan gick åt. Ingen bild tyvärr men ni missade inte så mycket. Smakade bättre än den såg ut.

Kvällen avslutade jag med en lång promenad, närmare bestämt 1,6 mil. Så skönt. Har hittat spår här uppe på Billingeberget som är helt fantastiska att gå runt. Så nu är jag inte bara lite trött utan helt slut, fast på ett bra sätt. Och det var inte sista gången jag gick där.

Ja den här dagen gick den med. Tror lilla tjejen är nöjd också då hon fick äta sin första tårta och riva i papper. Alla andra var också glada och nu är huset tyst och fullt med sovande barn. Bara vi stora kvar.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Ja nu har jag lekt lite med Photoshop Elements igen och jag blir bara mer och mer sugen på att köpa det. Man kan göra kalendrar, fotoböcker, gratulationskort plus mycket mer. Utbudet är så mycket mer än i picnik, även om jag ändå är nöjd med det programmet hittils. Men vad man kan skapa så mycket mer i Photoshop ( drömmer mig bort lite till ). Testversionen går ut om två dagar så nu ska jag leka lite till.

Godnatt mina vänner!

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Här kommer lite bilder från resan igår som Thomas och Gabriel gjorde. De var även förbi vännerna Thomas och Mia. Lite kläder till Tindra skulle lämnas och en hel del kläder och saker fick vi också tillbaka, TACK så hjärtligt! Barnen slåss om leksakerna som bara den. Kläderna kommer garanterat till användning.

Gabriel kör ett litet lopp när Thomas pausar för att sträcka på benen. Bilresa kan göra en lite stel.

Även en måltid på Mc Donalds gick ner. Hungrig blir man när man åker bil.

Solnedgång och resans slut.

Annars har jag ägnat dagen mest åt tvätt och rensat garderoberna hos trillingarna, Gabriel och Julie. Ja så långt jag fick göra det det vill säga. Tydligen så var jag på rymmen....

Men i stort sett så är jag klar med allt, bara ta rätt på det som ligger löst och som ska vidare eller sparas.

Ute har jag varit med men inte gjort några större utsvävningar dock. Handlade lite och hade med mig de minsta till affären. Sen har det bara varit runt kvarteret. Vädret var ju inte så spännande direkt utan det kom störtskur titt som tätt. Även åskan behagade komma med. Trist väder verkligen. Undrar vad som hände med sommaren egentligen och det är ju bara juli månad. Och skitväder....

Ikväll ska jag bara ägna tid åt mig själv. Ta ett bad eller en lång dusch. Läsa en bok, ja varför inte!? Fortsätter med resterande "arbete" med garderoberna i morgon. Har kört slut på mig själv idag med allt tvättande, rensande och måsten hit och dit. Så det blev ett tidigt bloggande. Men även det är min terapi så man kan säga att jag har tjuvstartat och efter det här fortsätter med det andra.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

En riktigt lugn dag har det varit. Väldigt skönt för jag känner mig skapligt mör och trött fortfarande. Har med andra ord inte gjort mycket alls. Och jag har varit själv med barnen också störe delen av dagen.

Barnen har också skött sig i stort sett hela dagen. Inga större incidenter och allt har flutit på som det ska. Absolut inga problem. Det var mer mot kvällen som tandagnisslan kom vilket är fullt naturligt då tröttheten kommer. Men nu sover alla i sina sängar. Även jag somnade till en stund.

Så här trött har jag aldrig känt mig förr, inte heller pga graviditeter. Hoppas att det försvinner snart. Tips någon på hur jag ska råda bot på det? För sova mer verkar inte riktigt hjälpa.

Får se om en dusch kan göra lite underverk. I morgon går jag in i vecka 12 och det borde släppa lite nu tycker man. Eller har jag glömt hur det egentligen var de andra gångerna jag varit gravid? Minns bara inte att jag var så här trött, extremt är det kan jag säga. Skulle kunna somna stående. Somna klockan sju, inga problem.

Fick ett samtal av Annica igår som gjorde mig glad. Hon hade hittat ytterligare två böcker ur samma serie som de jag fick i helgen. Så nu har jag hela uppsättningen. Här ska bakas och lagas mat! Älskar sådant. TACK Annica.

Det blir ett kort inlägg idag men dusch och säng kallar verkligen på mig. Ska drömma om sol och lite varmare väder.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Här kommer en liten sammanfattning i bilder över helgen och det besök vi hade av Annica och Kjell-Ove. Riktigt mysigt har vi haft och fått mycket hjälp.

Vi fick två kokböcker av Kjell-Ove och Annica samt även kläder till grabbarna. TACK så hjärtligt! Självklart provade jag att baka lite recept från böckerna. Fick tips av Annica på en god kaka.

Syltkakor bakade jag bland annat.

Och medan jag bakade så passade Thomas och Kjell-Ove på röra lite på sig. En sprang och en cyklade. Lika bra var väl det eftersom alla bakverk i stort sett gick åt den här helgen. Så mycket för den motionsrundan.

Även denna ruskigt goda chokladkaka i långpanna tog slut. Ser inte så mycket ut för världen men jag kan säga att den var riktigt god. Den ska ätas dagen efter. Då är den något alldeles extra. Skärtorsdagskaka heter den och jag ska vi ett bra tillfälle lägga ut recept också.

Här tog vi en tur till simsjön för att bada lite. En fin badplats och det var inte så många där just när vi kom. Men det var också lite blåsigt och ganska sent på eftermiddagen.

Det är ordning på våra grabbar. Vi lär dom att kasta soporna i just papperskorgen och vips så springer dom med blöjorna dit också. För det är ju sopor det med.

Kjell-Ove och Gabriel i ett uppfriskande bad med plaskande vilt omkring sig.

Gabriel simmar lite och ville inte alls gå upp trots kylan. Men förmodligen så var det varmare i vattnet än på land.

Kvällen avslutades med grillning, ljummen potatissallad och sås. Och det var som grädden på moset. Fick även besök av Thomas arbetskamrat Tobbe som deltog i både badet och maten. Han hade med sig leksaker till barnen och till deras stora förtjusning, TACK så mycket!

Idag blev det ett besök till Karlsborgs fästning.

Kanonkulor är spännande tycker Gabriel och Lucas. Och man kunde klättra på dem också.

Annica och Kjell-Ove bjöd på glass och här sitter pojkarna så fint och väntar.

Annica njuter lite.

En liten minnesplats eller grav med tillhörande text. Han verkade tillhöra den andra 1 procenten dessvärre.

Flygplan var så klart häftigt att titta på tyckte alla.

Mycket promenera gör att pauser behövs, speciellt för små ben. Alla samlas kring pappa Thomas här för att se vad kassen bjöd på i mat och dryckesväg.

Julie var på gott humör hela dagen. Här mumsar hon nöjt på en skorpa. Och tänk att på onsdag blir denna tjej ett år.

Ingången till Karlsborg.

Gabriel blev lite trött efter allt gående också så han fick vila på pappas axlar en stund. Tröttheten förvandlades till nöjt flin.

Och dagen avslutades med lite mer bakande, som inte helgens kakor var nog. Var förstås tvungen att testa den nya formen som såg ut som en fästning. Och grabbarna tackade inte nej till sockerkaka heller.

Nu ska det städas undan lite leksaker, barnen håller på redan. Den obligatorsika kvällsstädningen som sagt. Även bad/dusch av alla väntas innan sängdags. Sen ska jag nog själv ta ett bad ikväll också, men det får bli senare. Nu är semestern slut känns det som och vardagen börjar ta vid..... Slut på lugn och ro!

Tack för at ni läser! Vid tangenterna/Eva 

När temperaturen står på under femton grader och det regnar massor så ler man inte längre, i alla fall inte jag. Höstväder mitt i sommaren känns det som.

Det finns saker att göra inomhus ändå och det är vad vi har ägnat oss åt. Ikväll får vi besök av Thomas morbror Kjell-Ove och hans fru Annica. Så städat har vi gjort, eller jag rättare sagt. Även betat av tvätthögen som är ett riktigt tråkigt jobb men måste göras. Och är det trist väder ute så är det ett ypperligt tillfälle att göra det också. Har handlingen kvar men skall först leta lite recept på nätet.

En ganska tråkig dag än så länge men barnen är glada och leker. Vi klippte dem här om dagen och de blev så fina i håret.

Gabriel på sitt bästa humör.

Lucas ser nu verkligen ut som en vilde, han är inte bara en.

Alexander ger mig arga blicken. Eller försöker....

Thomas passade på att sätta tatueringar på de sista grabbarna med som blev så avundsjuka på Gabriel. Allt frid och fröjd.

Nu kallar barnen på mig här och det är nog dags för en blodsockerhöjande fika eller nåt. Sen är det bara att invänta gästerna!

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva