Tänk att det man säger man ska göra ofta inte blir av, även om det bara är småsaker. Skulle ha gjort två saker igår, blogga och ta mig till en park. Inget blev av. I och för sig fanns det anledning till det också. Men ändå. Så typiskt.

Idag är en dag jag sett fram mot länge. Vi får besök av bästa vännen Mia och Thomas med familj. Så jag förberedde en hel del igår vilket säkert hade sin naturliga förklaring till att inget annat blev av. Sen passade jag på att städa också. För mig nu mera tar dessa saker lång tid eftersom jag inte kan susa fram som jag vill. Men det gick. Somnade gjorde jag ovaggad också.

Annars var det en ganska lugn dag igår utan större bekymmer. Lite bränder att släcka efter ett par trotsiga trillingar men inte värre än så. Ingen sov middag så alla somnade för kvällen utan problem och sov hela natten. Thomas som varit på kurs kom hem igår med så vi hade en liten stund för oss själva innan vi båda kraschade.

Sitter i morgonrocken fortfarande och skall strax ta mig en kaffe. Sen ska jag göra mig i ordning för dagen och invänta gästerna.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Ett år har gått sen vi flyttade hit. Herregud vad har tiden tagit vägen? Blickar man tillbaka så har mycket hänt under detta år med. Mest positiva saker givetvis. Visst finns det en och annan svacka och motgångar som passerat vår väg. Ingenting man inte kan skaka av sig dock, tack och lov. Ett underbart år!

Och innan man vet ordet av så är det snart jul och ännu ett nytt år framför oss. Och ny familjemedlem också. Mycket att se fram mot just nu känns det som. Och lite kär på nytt!

Längtar som bara den tills på onsdag. Får då ett kärt besök av Mia med familj även om det bara är under dagen. Snart så är dom här på "heltid" också. Det händer verkligen saker båda denna månad och nästa.

Idag hade jag först tänkt ta mig till öppna förskolan. Men mitt bäcken satte stopp för det. Trist. Vet att det inte är för alltid och jämt det är så här. Jag är också så van att röra på mig hela tiden och när detta händer så blir man lite "kinkig". Hur ska man säga till en speedad duracellkanin att ta det lugnt?

Nu har jag en ganska lindrig foglossning enligt mig, även om det känns som jag skall spricka itu vissa gånger. Kan i alla fall gå även om det inte går så fort. Bältet hjälper till mycket också. Visserligen så botar den inte helt men hjälper... absolut.

Hur som helst så får det bli en lugn dag idag. Inget kommer att planeras. Barnen och vi ska givetvis gå ut en stund, ser faktiskt solen komma fram lite med. Ikväll ska jag nog passa på att mysa med Linn när barnen har somnat. Det var ett tag sen. En liten tjejkväll.

Nu vankas det snart lunch också. Barnen är lite smått rastlösa och lite bränder har släckts mellan varven. Med andra ord, dags att sluta.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Idag blev det en tur ner på stan med två av grannarna och så hade jag Isac med mig. Det var nämligen klädbytardag och försäljning, en ganska stor sådan också. Hade jag vetat det och vad som komma skulle så hade jag lämnat Isac hemma och kommit en halvtimme tidigare och köat. Och förstås haft med mig två stora påsar att håva in kläder i. Vilken syn och vilken upplevelse! Har ni sett någon slänga ut en kycklingvinge till ett gäng pirayor någon gång? Det är ungefär så jag vill beskriva det. Upplevelsen när folk fyndar bland begagnat. Och det fanns en hel del kan jag säga så beteendet är förlåtligt, absolut! Kunde inte annat än skratta åt det. Ska aldrig mer klaga på barnen som har stilen "jag först". Kvinnor på fyndmarknad... åh jo. Inte en bit bättre.

Nu hade jag inte så mycket att röra mig med men den som var mest akut i klädväg var Julie. Så jag lyckades hitta lite för lite mer än hundra kronor.

Fick väldigt mycket och väldigt fina saker för pengarna. Och det behövdes. 

Nästa gång så ska jag samla på mig massor och göra som de andra, sortera och titta noga senare i ett hörn.

Sen blev det grillat ute till lunch. Korv med bröd. Enkelt och barnen njöt. Sen tog vi det lugnt inne. Eller lugnt och lugnt.....

....Så lugnt det kan bli åtminstone. Karaoke med en ljuvlig stämma och förstärkt med två mikrofoner. Inte fel alls, eller vad säger ni? Grannarna här jublar.

Ut kom vi sen igen och det blev röj gatan upp och gatan ner. Kul hade dom minsann.

Städningen är gjord, barnen har badat och tvätten hänger med utan att svämma över. Känner mig mer än nöjd. Så nu ska jag snart vila på spikmattan och ta en varm dusch. Ska krama lite på Linn som kom tillbaka efter en mysig helg hos pappa och farmor.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Åh vilken dag säger jag bara. Bra humör på alla i familjen. Bullbak hela förmiddagen. Solen sken som bara den på eftermiddagen. Grillade fläskfilé på kvällen med en god potatisgratäng till (ändrade i menyn lite). Kunde inte bli bättre.

Nu kunde jag inte klaga på jästen i alla fall. Herregud vad bullarna jäste så det blev jättebullar som resultat. Ingen klagade direkt.

Ja så här glad kan man bli av lite bullar.

Det blev lite krattande och sopande på tomten också. Passade på att göra lite fint. Har rabatten kvar men kan inte gå ner på knä längre. Måste införskaffa mig i ett redskap som är lite längre att rensa ogräs med. En senare fråga dock får det bli.

I morgon skulle det bli sol också vilket jag är glad över. Ännu en härlig utedag.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva   

... just nu. Av olika anledningar förstås. Dels för att maken min hittade foglossningsbältet. Nu kan jag äntligen röra på mig mer eller mindre obehindrat (tog i lite för det lät bra). Höfterna dansar i alla fall.

Igår fick jag också hjälp av Cilla som passade alla barnen så jag kunde åka och lämna Linn vid tåget ifred. TACK för hjälpen!!

Annars hade jag behövt ta med alla till stationen och sen tillbaka. Men det löste sig till det bästa och jag är oerhört tacksam för den hjälpen.

Sen är jag bara så allmänt glad att jag har en bra relation med Linns pappa och farmor. De hjälper mig mycket också. Inget tjafs, inget bråk, inget mygel hit och dit och räknande av minutrar av umgänget. Det går att flytta helger hit och dit utan att det blir kaos. Och framför allt så ser man på Linn att hon mår bra av det. Tänk och hålla på och bråka i all oändliga. Stackars barn säger jag bara som får vara bollplank för två föräldrars egoistiska handlingar.

Ett stort TACK i alla fall till Linns pappa Tomas och "farmor"!!

Tack vare allt detta så är jag nog på det gladaste humöret man kan vara idag. Håller på att baka bullar, både vanilj och kanel. Så jag har invaderat hela köket idag också. Får se sen vad resten av dagen har att bjuda på. Om vädret tillåter så blir det grillat till kvällen med klyftpotatis. Och barnen ska givetvis få röja av sig på ett eller annat sätt också. Men först bullbak och kaffe.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva