Tänk att telefonsamtal kan göra en så himla glad och att det dessutom löste massor av irritationsmoment för mig också. Har ju torterat Facebooks så kallade support med en massa mail. Och ingen hjälp har man fått heller. Så frustrerande. Men så ringde Linns pappa och egentligen pratade vi om något annat först som gällde Linn. Men han kom med en sju helvetes bra lösning på hur jag skulle komma runt det för att kunna logga in igen. Och det var så simpelt, så enkelt och framför allt gick det fort. Bara att kontakta Telenors kundservice  och byta tillbaka i ca 10 minuter till det gamla numret. Få säkerhetskoden. Och sen byta tillbaka igen till det numret jag har. Klart! Tack Telenor och TACK Tomas säger jag bara. Beroende av facebook? Jag? Uppenbarligen hahaha. Nu så börjar jag känna igen mitt gamla jag igen.

Annars så har dagen varit lugn. Har vilat mycket och till och med sovit middag. Det behövdes kan jag säga. Dels efter natten som inte innebar allt för mycket sömn. Och dels för att jag är trött, tröttare och tröttast nu mera. Mycket flimmer för ögonen. Men tar man det lugnt så går det över, vilket jag också har gjort idag med.

I morgon är det fredag redan och helgen närmar sig med storsteg. Skönt! Även om jag inte har något planerat. Linn ska till sin pappa så det blir ett besök till tågstationen i alla fall. Morgondagens utflykt. Och ikväll ska jag inte göra många knop. Ska försöka få till en magbild snart också men måste ta det med mobilen. Mörkret ställer till det lite bara då den är ganska så klen. Våran systemkamera håller på att säga upp sig, och jag är så ledsen för det just nu. Saknar den massor och vill kunna ta alla bilder som jag brukar. Men, men.... bara att gilla läget. Teknikens livslängd blir bara kortare och kortare i det här slit och släng samhället.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva