En stund ute blev det trots allt och det var ganska skönt ändå. Även om min lust och ork är som bortblåst. Men nu går allt på rutin tror jag. Jobbigast är nog den stunden innan man kommer ut. För det är ju några att klä på.

Tog i alla fall ett gäng bilder på glada barn som självklart älskar snö och pulkaåkning. Det är ju därför man gör det. Även om man inte tycker om snö så ser man till barnens intressen först.

Julie fick börja i vagnen då Thomas hade fullt sjå att åka med trillingarna en och en tills de tröttnade.

Men sen så fick även hon åka med pappa. Gabriel är lite av en fartdåre och helt orädd så han skötte sig själv. Ju fortare desto bättre var hans motto idag. Och för varje högre hastighet så kommer skrattet. Han njuter verkligen av det.

Sen kan man undra vem som hade roligast i backen egentligen, Julie eller Thomas?

Lucas körde också, men mest på egen hand. Att gå upp och ner tar på krafterna. En liten paus.

Isac han springer ner i stället för att ta pulkan.

Alexander är lite som tjuren Ferdinand. Han gillar inte fart och fläkt utan står hellre och filosoferar i ett hörn. Här är han djupt försjunken i sina tankar. Nog för att han också gick upp och ner för backen men inte för att åka, utan för att putta ner pulkan.

Ja en härlig stund ute och sen blev det lek inomhus. Alexander och Lucas tillsammans.

Isac som är lite av en bror Duktig hjälper mig att sortera besticken ner i lådan medan jag röjer av i köket inför middagen.

Julie kan hon också men var mest på bushumör och sprang omkring.

Ska nu skära lite kalvstek och koka tänkte jag. Brukar bli gott. Hoppas alla är hungriga efter den här dagen. Ja det var lite från vår dag idag. Mest i bilder...

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Orken och lusten är lite som bortblåst idag. Men dels beror det nog på vädret och att det snart är dags.

Vintern är inte min favorittid direkt då jag inte är något stort fan av snö. Men barnen jublar. Och med tanke på det vita möglet som ligger på taken och marken så blir det ut idag efter lunch. Och jag behöver städa bort julen också ser jag. Frisk luft kan nog göra en gott.

Var inne och läste hos Mirka. Vad goa ni är som vill se oss i programmet Familjen Annorlunda. Men precis som Mirka skriver så kommer vi inte att vara med. Och vi har blivit tillfrågade två gånger också. Första gången så blev vi hindrade av en viss person som skrek i högan sky utan anledning. Men tv backade nog ganska rejält för att slippa anmälningar på sig.

Andra gången så sökte vi men ingen hörde av sig. Konkurransen är hård och vi är ju trots allt inte den enda familjen med många barn så det är svårt att komma med då det finns många intressanta personligheter där ute. Men det gör absolut ingenting. Vi kommer att sitta klistrade ändå framför programmet för att se både Mirkas familj och de nya som vi väntar med spänning på vilka de nu är.

Nu ska jag förbereda lite mat och sen blir det ut i möglet en stund.

En liten glad tjej i det tråkiga vintermörkret och snön. Det underlättar. Sen är det bara nitton dagar kvar tills nästa solstråle kommer.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva