En favoritsysselsättning bland trillingarna nu mera är att åka kana i trappan. Och det är inget jag gillar direkt. Så fort jag vänder ryggen till så är dom där. Och kommer man med kameran så ser dom så här oskyldiga ut.

Vi gör ingenting, bara sitter här... ellerhur!?

Det blir tyvärr mycket tillsägningar angående trappan och jag är envis på den punkten. Anser inte att det är en lekplats och de har gjort illa sig redan. Så jag får fortsätta tills det sitter och vara envis helt enkelt. Mycket passande på tre små trotsiga som snart dessutom blir tre år här i mars.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva