Har nu fått reda på hur det gick i samhällskunskapen och jag är inte nöjd. På gränsen till G och jag ska träffa läraren för en muntlig redogörelse. Nu är jag inte orolig alls utan mer arg på mig själv, för ingen annan kan jag lägga skulden på för hur det går i mina studier än på mig själv. Först blir man matt och det slår emot en när man får reda på att det gått dåligt. Men sen så övergår det i jävlaranamma i stället.

Jag tänker inte ge upp utan detta taggar en ännu mer. Nu är jag inte ute efter toppbetyg utan mer att man ska förstå det man läser om, så betyget G duger gott och väl. Så först lite svordomar:

-Fan också! H#¤%&E

Sen är det bara att ta nya tag helt enkelt. Och det gjorde jag också då jag satt uppe större delen av natten för att lägga om lite studietaktik. Det är mycket text och man kan inte läsa in allt utan måste ta ut valda delar. Och det är nog där som det inte går vägen riktigt. Men jag lär mig. Och ämnen som historia och samhällskunskap har jag inte läst sen jag gick på högstadiet. Det var inte i går precis och redan då var jag inte speciellt intresserad av vare sig politik eller kungar från förr. Det försvårar studierna också avsevärt. Man är starkare i vissa ämnen och mina var mer svenska, bild, matematik och språk. Inget ont som inte för något gott med sig dock, med andra ord är det bara att fortsätta och kämpa vidare.

Livet ska inte vara att glida på gräddfilen jämt utan man måste ta tag i saker och jobba för det, jag är definitivt inget undantag i det fallet. Vet att jag har läshuvud så det krävs inte fler timmar utan mer det sättet jag studerar på. Nu har jag ändrat på det och det ska banne mig bli bättre resultat. Och det var riktigt skönt att få svära lite.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva