Gissa om jag har vänt upp och ner på hela huset, letat och letat. Ja vad pratar jag om? Jo i morse när jag skulle klä på barnen så fattades Gabriels ena sko. Den har försvunnit från tiotiden igår kväll och fram till åtta på morgonen. Jag plockade av honom skorna och lade honom i sängen eftersom han sov. Och de gjorde alla andra med så jag kan inte för mitt liv förstå vart skon har tagit vägen. Ingen var där nere förrän det var dags att gå till dagis. Och om nu någon skulle ha hunnit med och gömma den så borde den ha hittats då de små rackarna inte har så mycket fantasi. Men den finns ingenstans då jag har vänt och vridit på varenda sak här i hemmet, städat fick jag åtminstone. Men ingen sko. Det var bara att åka och handla nya för skor måste han ha. Den andra kommer väl fram förr eller senare misstänker jag men det stör mig som bara den att den har försvunnit ut i tomma intet. Nog för att man har hört om mössor, vantar och strumpor som vandrar eller blir uppätna av torktumlaren men ett par rejäla, tjocka vinterskor. Vart gömmer man det?

Har precis gjort klart min uppgift i Historia och ska nu sätta mig och plugga till Psykologiprovet. Här går det som på räls. Man vet att man har och göra och roligt är det också. Känner mig mycket piggare än på länge och jag antar att förkylningen nu är helt borta, peppar peppar. Dagarna har gått ruskigt fort och nu vankas det Luciafirande här. Först ut Linn som har sitt i morgon kväll samt småkillarna som har sitt på dagis på torsdag. Ligger lite efter med inhandel av klädseln men får ta det i morgon helt enkelt. Det blir lite roligare med press på sig att man måste hitta ASAP. Panik, panik om det är utsålt. Risken finns att man får åka runt hela Skövde. Pisk och smisk på mig själv då jag ligger efter i det schemat, men det ska nog gå ändå. Nu åter till lite studier efter ett kort avbrott.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva