Tung dag, det bränner under ögonlocken och jag vill inget annat än bara gråta känns det som. Vad som orsakar det tänker jag inte prata om. Känslorna sväller över i alla fall. Det passar perfekt med en löprunda för att sedan avsluta kvällen ute på Husaren. Ser verkligen fram mot det!

Nästa vecka börjar praktiken på vårdcentralen. Ska bli kul det med. Annan miljö behövs då livet pissar på en just nu. Ibland önskar jag att jag var normal men vet att det inte är jag. Har alltid varit annorlunda och gått mot strömmen. Inte mycket kanske men tillräckligt för att bli sedd som annorlunda. Bra dagar bryr jag mig inte men idag var det jobbigt. Det som inte dödar det härdar. Vet att det går över och är glömt snart. Sen blickar jag tillbaka och inser att det jag presterar är väldigt bra. Då är jag även stolt över att vara annorlunda.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva