Vad kul det känns att börja praktiken med magont och stress. Tack för den sabotagen, är jag förvånad? Nej knappast. Det var inte mer än väntat heller tyvärr. Nu lyckades jag lösa det men fan vad jag är arg. Vill bara skrika rätt ut. Jag ska upp fyra i morgon då jag har praktik i Lidköping, en timme och fyrtio minuter enkel resa. Grattis! Det första man ska känna är dåligt samvete. Fan vad jag är i behov av en bil, det hade löst mycket. Men inget ska få krossa mig, skolan eller annat. Jag ska fixa det här. Tro inte att det sänker mig, det som inte dödar det härdar. Min envishet driver mig framåt just nu och jag tackar fan gud för den egenskapen. Måste ordna så att jag har en bil på ett eller annat sätt i somnar när jag ska jobba, då har jag löst resten av allt magonda med.

Går inte så bra och sova, vilket suger. Kommer att vara trött i morgon så det heter duga. Tårarna bara rinner just nu.

Tack alla fina för hjälp, erbjudanden om hjälp och omtanke. Det betyder oerhört mycket ??.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva