Trist när inte det sista jag skrev kom med. Tummen ner för det Bloggplatsen. Suck....

Har varit ganska trött men det är inte så konstigt. Mycket intryck och händelser på praktiken på akuten, men jag stortrivs. Känner mig mer övertygad om att det är till ambulansen jag vill eller någon form av akutsjukvård. I morgon är det dags igen och jag ser fram mot det massor, även fast praktiken är på en helg.

Nu är det inte många dagar kvar tills flytt. Herregud vad jag känner mig som ett barn på julafton just nu. Nästan allt är klart fast det är kaos med kartonger. Får underbar hjälp och erbjudande om hjälp och är så oerhört tacksam över det. Ni vet vilka ni är, love you all. Så fort jag får nycklarna ska jag ta kort och lägga ut, tills dess får ni tjuvkika på det här.

Inte den bästa bilden men en planlösning över lägenheten.

Idag har barnen varit hur snälla som helst. Underbara! En riktigt mysig kväll med. Alla sover redan och jag borde också göra det men kan inte som vanligt. Njuter en stund till i min ensamhet. Och jag tänker alldeles för mycket när jag är själv. Det är blandade känslor just nu. Mest lycka och lättnad, men också ledsamhet. Jag bearbetar så mycket jag kan mellan praktik, packning, plugg och annat. Jag är så oerhört tacksam för all hjälp jag får just nu, även om jag i ord alltid inte är den bästa att tala om det. Ni vet varför. Ni gör det möjligt för mig att gå upp på morgonen och orka stå ut. Att fullfölja mina studier, ta hand om de små och även få mig att må bra emellanåt. Jag är stark, klarar det mesta, vet vad jag vill och står för det jag säger. Det innebär dock inte att jag är känslokall. Jag känner, sörjer, gråter, ältar, saknar och allt annat. Ni som känner mig, ni vet. Ni som inte känner mig, döm mig inte. Jag har mycket att ge.