Ja Thomas kom själv med idén att Gabriel skulle få en liten uppmuntran för sin prestation med att vara utan blöja helt själv. Så han lovade Gabriel att det skulle bli en tårta. Sen om han nu skulle råka falla tillbaka igen och använda blöjor så är det inte hela världen. Men att han skulle få en uppmuntran i alla fall.

Och man kan riktigt se lyckan i hans ögon. Han har gjort något bra och får belöning för det. Det värmer i mitt hjärta att se den lyckliga blicken och stoltheten.

Och inte nog med det så fick han även gå på bio med pappa för första gången idag också. En till överraskning. Vilken lycka!

Här sitter jag med resten och har det riktigt mysigt jag med. Klagar absolut inte. Den ena tröttare än den andra slocknade på soffan så det var bara att bära upp dem till sina respektive sängar. Och nu sover faktiskt alla.

Har all tid i världen med egentid för en stund. Sen ska jag ut och gå ikväll tänkte jag. En lång promenad.

Efter det så har jag en belöning till mig själv som jag ska prova. Kommer nog att tycka om den.

Älskar att ligga på spikmattan så jag tror även denna kudde med spikar på kommer att göra susen för min kropp. Det är min belöning det.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Här händer det saker vill jag lova. Från ena dagen till den andra så har Gabriel plötsligt bestämt sig att blöja är inget och ha. Igår klarade han sig utan hela dagen då han tidigare hade visat tendenser till att kunna vara utan ett tag. Och nu blev det en heldag utan problem. Idag så smög han upp och tog av sig blöjan självmant. Gick också på toa och gjorde det han skulle utan att någon sa till honom. Vad skönt, nu kanske vi har ett blöjbarn mindre. Bara fyra kvar!

Får se hur det löper under dagen. I såna fall så har vi lovat honom tårta för att han är så duktig.

Mycket trots här hemma är det nu och mest mellan trillingarna. Så det släcks bränder konstant.

Såna här miner är vanliga hemma. Och det blev Alexander som fick stå modell.

Nu ska jag snart ta mitt morgonkaffe och njuta. Återkommer med mer senare. Barnen kallar på min uppmärksamhet också.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva