Trillingmamma och sjubarnsmor

Alla inlägg under oktober 2010

Av Trillingmamman - 31 oktober 2010 16:00

Tänk att helgerna går förbi en alldeles för fort. Så även denna. Ville visa så mycket mer av Skövde till min vän Mia men dagarna räckte inte till tyvärr. Mysigt har vi haft ändå ( som alltid ). Tror hon tyckte det var skönt också med en liten "minisemester" på annan ort, bara att få byta miljö för en stund. Och det var så härligt att ha hela huset fullt med barn även om det blir en hel del liv. Det är klart att det låter lite när man har tio barn i huset under 8 år.


Thomas har åkt till Stockholm igen för att lämna sin son. Med på resan har han Gabriel också. På vägen hem så hämtar han upp min mamma och pappa som kommer på besök. Som jag har längtat!

Gabriel vet inte om att mormor och morfar ska med tillbaka så det ska bli kul och höra hur hans reaktion när de kliver in i bilen.


Här hemma har kartongerna fortsatt att krympa eftersom Thomas är ledig och kan hjälpa till. Den här helgen så är det faktiskt han som har stått för det mesta av uppackningen och montering av hyllor. Jag och Mia har tagit hand om barnen, fixat med mat och annat.


Nu pockar barnen på min uppmärksamhet. Ska ordna lite inför kvällen så det blir fint till mina föräldrar kommer. Återkommer med lite bilder i veckan.



Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva


ANNONS
Av Trillingmamman - 29 oktober 2010 18:30

Oj, vilken respons på förra inlägget. Tack ni ALLA för era fina ord! Jag vet dock att jag inte borde bry mig om vad denna människa skrev, men tyvärr så började jag läsa hennes inlägg och därav följa hela diskussionen. Och det tände till rent ut sagt. Nu har jag dock lagt allt bakom mig för jag har fått skriva av mig och tycka en hel del. En mysig helg väntar med besök av bästa vännen Mia samt med min kära make också som varit borta på långövning.


Om ni visste förresten hur mycket det har blivit gjort här sen han kom hem. Dags för lite nya bilder snart och lägga upp. Rummet nere är helt klart. Stora hallen är nu mera groventrén för ut och ingång. Hyllor är uppsatta i alla rummen. Leksakerna är på plats och barnen kan nu förflytta sig mellan två våningar. Härligt säger jag bara.


Mitt inlägg blir inte så långt idag men jag kommer att återkomma mer om allt som har förändrats i hemmet.


Åter igen TACK alla för ert stöttande! Önskar er och alla andra med en riktigt mysig helg!


  


Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva


ANNONS
Av Trillingmamman - 27 oktober 2010 08:46

Igår läste jag ett inlägg på Familjeliv som rent ut sagt gjorde mig förbannad. Varför då skriva om det här?! Jo för jag måste få skriva av mig och ventilera lite åsikter om det hela.


Insändarens text:


Jag blir så irriterad när jag ser en familj med flera stycken barn i släptåg, och särskilt när mamman är gravid ännu en gång. Nu syftar jag på familjer med fler än 3 barn, där oftast alla 3 är under 6 år. Det stör mig så ofantligt mycket, har ni tänkt att befolka Sverige själv eller??! Vill ni att det ska bli som i Kina, där man bara får skaffa 1 barn? För det är så det kommer bli, om det fortsätter såhär. Man hör talas om familjer med 6-10 barn och det är väl dessa familjer som jag stör mig mest på. Det är dessutom synd om barnen.. med så många syskon, de måste ju känna sig åsidosatt, eller en i mängden bara. Ni kan inte ha mycket egentid över till var och ett av barnen. Varför kan ni inte nöja er med 2 barn, högst? Ni är egoister.. blir så rasande!


( Jag vill inte på något sätt hänga ut denna person som i och för sig hängde ut sig själv. Tänker hålla nivån ovanför sandlådan så gott som det går och ta kål på lite myter )


Det kom väldigt många svar till denna person både vettiga och en hel drös rappakalja. Hela diskussionen svängde in på miljöproblem senare och en del som stöttade insändaren tyckte att vi flerbarnsfamiljer var de största konsumenterna av jordens resurser och ena riktiga miljöbovar.


Om man nu ska se insändarens inlägg så kan inte jag se att hon vill föra en miljöpolitik med det hon skriver öht, även om diskussionen miljöpolitik är ett intressant ämne.

Min tolkning av hennes text är ganska klar och tydligt över att hon menar Sverige, för det är ju faktiskt så hon skriver - Ska ni befolka hela Sverige, eller!?


Sen nämner hon att vi är på väg att bli så som i Kina. Och där är vi inte än på många tusen år eftersom vår befolkningsmängd här i Sverige inte ökar så mycket och drastiskt. Sen är det där med inte sagt att problemet finns i andra länder. För här i Sverige så är vi inte så ofantligt många som väljer att ha mellan 6-10 barn.


Ökandet av befolkningen bidrar givetvis till att mer sopor slängs och att fler vill ta av jordens resurser, där miljöpolitiken kommer in. Men då talar vi om ett globalt problem och politik för var och enskilt land. Att detta problem skulle hänga på Sveriges mammor som väljer att föda fler barn än 6, det är det mest i#¤%&a jag någonsin har hört.

Ansvaret ligger på varje enskild individ att göra sitt när det gäller både konsumtion och sopor. Och det är vi västerlänningar som konsumerar mest i hela världen. Och i lilla Sverige så måste vi också se till att vårt land går runt med antalet barnfödslar och då är det väl tur att en del väljer att föda fler när det finns många som väljer att inte föda, kan inte få barn eller annat. Det går ju inte att införa en politik som Kina har och tro att det skall lösa ett globalt problem. För vad händer med Kina tror ni om si så där 30 år? Max ett barn per familj och helst inga flickor. Tycker det liknar utrotning och inte löser det problemen heller. Vi kan också dra vårt strå till stacken och göra det vi kan för miljön oavsett antalet barnafödslar.


Sen vill jag ta kål på lite myter om att en flerbarnsfamilj skulle vara de största bovarna till sopor och konsumtion. Givetvis så är vi med och bidrar till en mängd sopor och konsumering, men det är vi väl alla?! Alla har vi ansvar för vad vi väljer att göra för miljön, varje enskild individ.


Blöjor, ja det blir en hel del tyvärr. Men de har inte blöjor hela livet och det är en kort period, så ser jag det. Jag slänger det i soporna där det ska vara vilket går till brännbart i slutändan. Tygblöjor i all ära, men jag ser det inte att det är bättre för miljön att tvätta ytterligare två maskiner om dagen.

Kläderna är begagnade i alla fall till största del när det gäller barnen. Det går alldeles utmärkt att använda så länge det är helt och rent. Vi köper inte det sensate, nyaste och nytt varneda gång. För nya kläder skall tillverkas och fraktas till affären, vilket påverkar miljön det med. Och det är väl tio gånger bättre att återanvända kläderna i stället och sen skicka vidare till de som behöver dem.

Barnen har ingen egen tv, dator, dvd eller stereo. Det som finns i hemmet är det som finns att använda. Om det mot förmodan skulle vara så att det behövs dubletter av detta så finns den begagnade marknaden att tillgå och på så vis så återanvänder vi resurserna.

Möblerna i detta hem är begagnade köpta och fungerar alldeles utmärkt till att använda. Om ni visste hur mycket folk slänger, säljer eller skänker bort bara för att ha det senaste i sitt hem. Fullt funktionsdugliga saker som mycket väl kan återanvändas. Tycker det är bättre ur miljösynpunkt att det återanvänds i stället för att det slängs bort i soporna.

Maten äts upp eller sparas som rester till dagen efter. Då har man en måltid till i stället för att det.. slängs!

Vi har mobiltelefoner i detta hem, men dom får snällt användas tills de går sönder. Förrän då kan man köpa nytt eller begagnat. Inte köpa för köpandets skull och på så sätt överkonsumera.

Bilen är också begagnad och på så sätt återanvänds tills den inte fungerar mer. Frågan är egentligen hur miljövänlig en ny bil är då den skall tillverkas och fraktas jorden runt. Alla delar av en bil kommer från olika delar av världen som också skall fraktas. Inte miljövänligt i mina ögon. Då är det bättre att man sköter om den bil man har så den fungerar länge. Felen åtgärdas och så länge bilen går igenom besiktningen och håller ramen av sina utsläpp så är det okej. Vi har fler bilar men av olika anledningar då lilla bilen drar mindre bensin och på så vis mindre utsläpp. Vi kör inga onödiga, korta resor.


Finns mycket mer jag kan ta upp. Poängen i det hela är att jag vill att folk ska förstå helheten i det hela. Är det verkligen så att stora familjer konsumerar mer i det långa loppet?

Det är ju betydligt lättare för en familj med ett barn eller fåtal köpa det senaste i klädesväg varje år, ge barnen varsin TV, dator, tv-spel, stereo, telefoner, MP3-spelare osv...... De barnen lär sig dessutom sprida det vidare till sina barn. Och de med flera barn lär sina barn att hushålla med sakerna. Sen är det inte sagt att alla familjer med få barn gör så, men betydligt många fler än de familjer med många barn. Så i slutändan, vem har egentligen konsumerat mest och bidragit till mer sopor?

Vi alla bär ansvaret för att påverka miljön och det gäller ALLA oavsett antalet barn. I alla fall i mina ögon.


Sen blir jag sjukt irriterad på den förutfattade meningen att barn som växer upp i en familj med många syskon mår sämre och blir åsidosatta. Hur tänker man när man säger en sådan sak? Jag kan faktiskt i mitt liv inte förstå det.

Vad barnen i en stor familj får lära sig är kanske att vänta på sin tur, dela med sig, ta hand om varandra osv. Men är det inte så livet ser ut idag, eller ska se ut kanske man ska säga? Och visst finns det tid för "egentid" till var och en, man ser helt enkelt till att ta sig den tiden. Man får ta det i omgångar och barnen får helt enkelt vänta på sin tur, inget konstigt och knappast något de lider av. Uppmärksamhet får dom ändå, det går faktiskt. Och jag har sett på nära håll föräldrar som inte orkar med ETT barn och köper diverse teknikprylar som sitter "barnvakt" åt dem.

Ett barn blir inte lyckligare över en massa prylar, de vill ha föräldrarnas uppmärksamhet om än i fem minuter. Och jag kan säga att ett barns ögon glittrar mer när man tar med dem på små "äventyr" i stället för att ge dem en massa saker. Och talar jag av egen erfarenhet så minns jag bäst när pappa följde med på våra ridlektioner och tittade, eller innebandymatcherna som jag spelade, mamma följde oss till dansen, till affären, en fika, den lilla pratstunden över telefonen... jag kan nämna så mycket mer.

Även om jag uppskattade julen och födelsedagarna så uppskattade jag mer de saker de gjorde med mig. Även om de inte skedde varje dag så var dessa stunder guld värt. Och jag kan inte påstå att jag tagit skada att växa upp i en stor familj, blivit åsidosatt eller att jag fått vänta lite på min tur. För det är faktiskt så livet ser ut. Går man på banken så får man vänta, kassan i affären.. vänta, telefonkö.. vänta, busskön.. vänta. Och så finns det praktexemplar som skriker "ska ha", "jag först" som tror att hela världen stannar för att de skriker. Och tror ni i ert stilla sinne att denna vuxna person har fått lära sig som barn "att vänta lite", knappast! Mycket vill ha mer. Och ska man ge bekräftelse hela tiden till ett barn, 24 timmar om dygnet, så kommer detta barn att ta med sig det som vuxen också. Och inte är det gulliga "Johanna" eller "Måns" vi pratar om då. Man kan älska sina barn ändå även om de ibland får vänta lite. Det är inte kvantiteten som har betydelse utan kvaliteten!



I vår familj blir ingen åsidosatt. De får dock lära sig saker som att vänta, man får inte allt, man ska ta hand om sakerna, uppskatta saker osv... Är det så himla fel? Hjärtat rymmer många och det är så himla fantastiskt. Så länge man kan ta hand om barnen, ge dem det behöver och överösa dem med kärlek, ja då spelar antalet barn ingen roll. Och det gäller alla familjer oavsett antalet barn. Vissa kanske är skapta för att ta hand om fler och vissa inga barn eller få.


Om jag lyckats lära mina barn den uppfostran jag har fått så har jag kommit en god bit på väg. För i sin tur så lär de sina barn och så vidare... precis som mina föräldrar lärde mig.



Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva








Av Trillingmamman - 25 oktober 2010 09:11

Natten var allt annat än rolig. Trillingarna skrek i kör och i omgångar. Vet inte riktigt vad det var och det fanns inte så mycket mer jag kunde göra än att trösta. Och alla tre på samma natt också, det brukar aldrig hända.Men i natt hände det.

Igår så latade jag mig framför tv:n och jag tackar mig själv för det även om jag inte somnade direkt. Det var ju ändå någon form av vila. Natten med skrik började redan vid 23.00 och höll på till 05.00, så min sömn blev lika med noll. Kommer dock att fixa det bara jag tar det lugnt. Var jag inte trött igår så är jag om än ännu tröttare idag.


På morgonen var det som sagt ganska mycket gnäll från barnen vilket inte är konstigt med tanke på bristande sömn. För alla, de som inte skrek kunde omöjligt sova i det oljudet. Skoldag som det är för Linn så var det ändå bara att packa ihop barnen och in i bilen och gilla läget.


Det började bra, kom inte ens in i bilen. Dörrarna hade frusit fast duktigt. Men jag har mina små knep. Sprang upp och hämtade en flaska med varmt vatten och hällde över dörren samt fönstren. Så slapp jag skrapa rutan och dörrarna for upp utan problem. Fanns inte tid för det riktigt, eller ork, eller lust. Inte idag. Och om man ska göra så.. tja det skiter jag i just nu.

Behöver jag nämna att det var snorhalt ute!? Tänk på det alla och kör försiktigt!


Nu ska jag ta en extra kopp starkt kaffe och överleva dagen.



Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva


Av Trillingmamman - 24 oktober 2010 19:10

En ganska skön och lugn söndag har det varit. Ägnade mer tid åt barnen idag i stället för att göra nytta. Är sjukligt trött idag också av någon konstig anledning. Fick sovmorgon i morse då barnen vaknade strax innan sju så jag borde egentligen vara mycket piggare än vad jag är. Kanske vädret eller annat....


Lite bilder hann jag med att ta under dagens gång.


  


En lugn och stilla barnaskara som tittar på barnprogram på morgonen innan tuppen hunnit vakna.


  


Isac kör sin egen ställning som han fann "bekväm", ifall någon ville klättra över från den ena delen av soffan till den andra.


  


När Lucas hade vaknat till liv så busade han på som vanligt med allt och alla. Hans favoritsysselsättning idag var att slå brorsorna med den gröna krattan.


  


Alexander föredrog att läsa en stund medan bröderna sprang runt.


  


Gabriel hittade leksakskorgen och vad den kunde användas till i stället för leksaker. Ut med alla leksaker på golvet och i med Gabriel.


  


Julie undrade vad brorsorna höll på med egentligen.


  


Efter en stund så orkade inte grabbarna springa runt mer så de satte sig ner för att bygga med lite lego tills det var dags att bege sig ner på stan för att hämta Linn vid tåget.


  


Efter en lätt middag så sitter Linn och Gabriel i soffan och tittar på film och äter ännu mer gott.


  


Linn visar stolt upp sitt Nintendo DS. Faktum är att hon själv har sparat ihop två tredjedelar av pengarna till det. Och i helgen så fick hon sitt efterlängtade spel.


  


Och inte nog med det, min älskade lilla tjej hade också en present med sig till mig när hon kom från pappa. Nu kan jag göra grod-isbitar eller grod-choklad. Blev så glad för den fina presenten!! TACK min lilla ängel!


Dags att ta itu med lite sysslor. Lucas, Isac och Alexander sover. Ska natta Gabriel och sen Linn. Julie och jag ska sätta oss framför tv:n en stund.

Det man blundar för finns kvar i morgon när man vaknar... så städningen får vänta då det inte är akut. Ny vecka, nya tag. Nu bara vila för jag behöver det.



Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva


Av Trillingmamman - 23 oktober 2010 14:31

Här om dagen så tittade jag ut och trodde jag såg i syne.


  


Jag är inget fan av snö direkt. Men barnen tyckte det var kul i alla fall och det är huvudsaken. Och mer kom det också, det bokstavligen vräkte ner. På fredag morgon satte jag nog världsrekord i att borsta av bilen, skotta uppfarten, skrapa rutan, bära in barnen i bilen och köra Linn till skolan. Inte för att jag körde fort men jag lämnade huset samma tid som jag brukar när det inte är snö.


Tittar jag ut nu så regnar det. Det är som att välja mellan pest eller kolera.

Till råga på det så fick posten för sig att hoppa ner från hyllan rakt på min kaffekopp som välte ut. Kaffe över hela bänken, dörrarna, golvet... ja den synen var ju fin. Jag blev inte så överlycklig direkt. Fotade dock inte eftersom barnen stod i närheten. Ville inte att dom skulle kliva i kaffebadet. Storstädning ikväll då.....


Jag vet inte vilket av detta som är värst..... snö, regn eller kaffe överallt?!


Men jag har haft besök av en gammal arbetskamrat sen igår och det var i alla fall mycket, mycket trevligt. Ett kärt återseende på alla sätt och vis. Kunde inte bli bättre med lite tjejsnack och lite vin. TACK Camilla! Hoppas vi kan göra om det snart igen.

Nästa helg kommer det också besök. Ett kärt besök av Mia med delar av familjen.


Är nu åter själv med barnen och vi ska mysa lite inomhus. Inte ens dom vill vara ute i regnet. När barnen har somnat sen så tänkte jag packa upp lite mer kartonger då jag har legat lite på latsidan. Men jag vet att jag kan forsera när det gäller så.... Plikten kallar med andra ord. I morgon kommer min dotter hem från sin pappa och då åker vi ner på stan för att hämta henne.


Nu tickar klockan på, dags att förbereda lite inför kvällen. Måste säga att barnen har varit helt gudomligt underbara. De är värda extra mys idag.



Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva


Av Trillingmamman - 22 oktober 2010 09:01

Ja då har vi nedre planet också som just nu är lite "bortglömt" och fullt med kartonger. Nu står inte alla kartonger där nere eftersom vi har hunnit packa upp över 70 stycken samt möblerat. Men en del finns kvar, så ha överseende med bilderna som kommer.


  


Den här trappan används till att kasta ner leksaker eller det som går att skicka över grinden. Det låter så roligt när det studsar nerför.


  


Lilla hallen är just nu fylld med kartonger. Till vänster finns också ett förråd som går under trappen, kom bara inte åt att fota där.


  


Stora hallen kommer att bli groventrén. Här kommer vi att sätta upp krokar och skolådor där ytterkläderna förvaras till barnen. Kanske med lås på?! Just nu står det i alla fall lådor där.


  


Sovrummet nere kommer att bli sovrum, gästrum och lekrum eftersom det är det största rummet. Förhoppningsvis så stannar de mesta av leksakerna där nere, lite jobbigare att kasta upp sakerna för trappan än nerför. Men barn är så kreativa så man vet aldrig. De hittar säkert på nya sätt.


  


Ja, och här är garaget som just nu också är fyllt med... lådor. Detta är Thomas avdelning så jag kommer inte ens att försöka mig på en möblering.


Som sagt, det kommer att komma nya foton om ett tag när saker och ting faller mer på plats. Det här är taget som det ser ut just nu efter ca tre veckor. Tycker ändå att vi hunnit med mycket, med tanke på att Thomas har varit borta två veckor av tre.


Det kommer mera....


Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva


Av Trillingmamman - 21 oktober 2010 09:28

.. man ens bryr sig om att stoppa in skorna i skohyllan flera gånger om dagen?


  


När det ändå ser ut så här efter fem minuter.


Kom och tänka på en artikel i aftonbladet som min vän lade ut på facebook igår, ett ändlöst kretslopp av plock. Tror jag skrattade länge åt det jag läste. För det stämmer ju på pricken. Fast hon i artikeln beskrev sin situation väldigt milt, för jag skulle kunna lägga till tusen saker till känns det som ( och det säger jag med glimten i ögat ). Läs och skratta för den var ganska rolig.


Ja ett ändlöst plockande, skurande, torkande, bytande och säga till. Så är det oavsett antalet barn.

Igår var det en sådan dag för mig även om barnen i stort sett var på gott humör. Men busa ville dom från morgonen till kvällen.


  


Gabriel ville mata Julie med pulver, som tur var så fick hon inte i sig mer än runt om och över sig.


  


Tallrikarna har fått ny plats än på matbordet.


  


Och ytterligare en till här, upp och ner dessutom. Hälften av maten ligger på golvet.


  


Barn som är kladdiga skall torkas efter maten. Lika så bordet, golvet, stolen och det som träffas efter chili con carne-kriget.


  


Nå ja, nu var det inte bara Gabriels fel. De var lika busiga allihopa. Och jag antar att det inte är sista gången jag plockar, städar, tvättar, byter, diskar, plockar, skurar... osv. Det är mitt kretslopp det, varje dag. Dag ut och dag in. Men jag älskar mina små "änglar" ändå och lever med att man får ta en period med lite kladd och extra arbete, för så är det att ha barn helt enkelt. Och inget jag skulle vilja byta bort. Man kan ju skratta gott åt det efteråt. För de är så kreativa ibland att man undrar var de får allt ifrån.


En typisk dag ser ut så här:


Går upp, väcker Linn, tar upp trillingarna, säger åt Gabriel att inte rota i kylskåpet, ammar, säger åt Linn att gå upp, dukar fram frukost, säger till Gabriel att inte slicka på smörkniven, byter blöjor på alla, väcker Linn igen, brer mackor till barnen, sätter på kaffe, lägger fram kläder som de små skall ha på sig, plockar upp mackor från golvet, säger till Gabriel att sitta på rumpan, väcker Linn igen, gör toabesök snabbt och glömmer stänga dörren, brer mackor igen för barnen är hungriga, packar mellanmål till Linn, plockar upp mjölkflaskorna från golvet som trillingarna har slängt, säger till Linn att äta frukost nu för hon är halvvägs uppe, torkar av en efter en från smör och kladd, plockar upp smörkniven och smöret från golvet, torkar golvet, säger till Gabriel att inte hänga på dörren, byter blöja igen på en eller flera, klär på barnen kläder, säger till Linn att skynda sig och fortsätta med sina sysslor, tröstar barn som gjort sig illa på något eller slagits med varann, plockar undan frukosten innan jag hittar den i hallen, letar skor i hallen, plockar upp toapappret från golvet eftersom jag glömde stänga dörren, Börjar klä på en efter en, letar skor eftersom någon gick iväg med andra paret, letar mössor som har fått fötter, säger till Linn att packa sin väska, säger till Gabriel att inte öppna ytterdörren eller hänga i handtaget, går ut och öppnar bilen, hämtar barnen en efter en och spänner fast dem, säger till Linn att det är dags att gå nu, låser allt och åker iväg, lämnar Linn och åker och tankar bilen på samma gång, hem igen och upp med alla barnen, klär av dem en efter en, säger till barnen att vi ska fika, plockar fram fika, plockar upp fikat från golvet det som kastas ner, dukar av, torkar av barnen en efter en, dukar undan, säger till barnen att inte röra spisen ( har lås på den men ändå ), byter blöjor på de som behöver det, ammar, tar en kaffepaus, viker torra tvätten, sätter på en ny maskin tvätt, tröstar barnen som börjar bli trötta, sätter på film till barnen, letar fjärrkontroller som har fått fötter, lägger trillingarna som ska sova middag, säger till Gabriel att inte gå in med skorna, förbereder lunchen så gott jag kan, hinner jag så tar jag en dusch nu ( annars på kvällen när dom sover ), trillingarna vaknar och jag tar ner dem en och en, byter blöjor på alla, ammar, gör lunchen och serverar pirayorna, torkar, plockar säger till att inte kasta maten eller dricksglasen, torkar av barnen, plockar upp allt från golvet och från bordet, laddar en diskmaskin och kör den, tar den rena tvätten och hänger upp, säger till barnen att inte röra diskmaskinen, letar strumpor som försvunnit sen i morse, börjar klä på alla en efter en, går ut en stund i parken eller på baksidan, in igen och hämta dricka till alla, plockar upp flaskor som är spridda över hela golvet, säger till barnen att inte hänga i dörren, tröstar barn som gjort sig illa, tittar på klockan och börjar packa in alla i bilen igen en efter en, åker och hämtar Linn från skolan, åker hem igen och tar upp alla barnen som är ute en stund till, tröstar barn som gjort sig illa, plockar upp något som gått sönder, ammar, tar in barnen för mellanmål, klär av dem och sätter dem vid bordet, plockar upp mellanmål från golvet, torkar, dukar av, torkar av barnen, plockar upp vattenflaskor som kastas hej vilt, byter blöjor, ammar, säger till barnen att inte kasta leksaker på varandra, tröstar barn, förbereder middagen redan nu, plockar upp vattenflaskor, säger till barnen att inte kasta leksaker i trappen, fyller på vattenflaskor, säger till barnen att inte hänga på Julie, kollar datorn, börjar med maten, säger till barnen att inte slå varandra, tröstar barn, håller på med maten, dukar, fyller på vattenflaskor, säger till barnen att inte slåss, ger saker till barnen som de hjälper mig med att duka fram, sätter dem vid bordet, serverar mat, plockar upp mat från golvet, plockar upp bestick som har tappats, säger till Gabriel att sitta ner på rumpan och äta, stänger av TV:n som de sätter på titt som tätt, torkar av barnen, torkar golvet, dukar av, ammar, säger till barnen att inte kasta saker på varandra, fyller en diskmaskin, tar av barnen de kladdiga kläderna och förbereder bad, fyller en tvättmaskin, badar barn, säger till Linn att göra sina läxor, tröstar barn som är trötta, tar ur barnen en efter en från badkaret, nya blöjor, sovkläder på, bortsa tänderna, amma, lägger de små, tar hand om diskmaskinen så den står tom till morgondagen, ser det förjävligt ut så dammsuger jag och torkar golvet, tar hand om tvätten och ser till att den hängs eller torkas i torktumlaren, tar en kaffe, säger till Linn att förbereda sig inför kvällen, torkar de sista och fläckar som har gjorts överallt, badar Julie, säger till Linn att gå och lägga sig, ammar, säger till Linn att nu får hon faktiskt gå och lägga sig, alla sover och jag plockar med de sista, tittar om något fattas och skriver upp det på en lista så att jag inte glömmer att handla det, tar en dusch om jag inte hann det i morse, sätter mig en stund, går och bortsar tänderna och tvättar av mig, sätter mig framför TV:n en stund till, ammar, går och lägger mig, hämtar vatten till törstiga barn, gör toabesök, ammar, tröstar barn som har mardrömmar, hämtar vatten till törstiga barn, sover en stund till, ammar, trycker på snooze.. och så var det morgon igen!


Så kan det se ut. Jag har absolut inga problem att fylla en dag med sysslor. Fast jag gillar det ändå, klart att en del dagar kan vara mer fyllda med jobb än andra. Beror på om man ska lägga till handla mat eller annat som i det här fallet packa upp kartonger eller ringa telefonsamtal. Och för att inte tala om de ofantliga gångerna man måste säga till barnen.. hoppa inte i soffan, gå ner från fönstret, slå inte lillebror, kasta inte leksakerna på varandra, sluta och slåss, kasta inte maten osv...


Sen när Thomas är hemma så hjälps vi givetvis åt. Men just nu så är jag själv, och jag trivs med min kaotiska vardag!



Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva


Mamman i FamiljenXL


Trillingmamma och sjubarnsmor. Studerande. Välkommen hit!

/Eva S

Datum och månad

Ti On To Fr
        1 2
3
4
5
6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2010 >>>

Vill du söka?

Är du nyfiken på mer?

169 besvarade frågor

Tidigare år

Och klockan är nu...

På gång eller bara skrivklåda

Twitter

Träningsresultat

Senast skrivet av mig

Bloggar som jag följer

Andra sidor jag besöker

Äldre bloggar

RSS

Följ bloggen

Följ Trillingmamma och sjubarnsmor med Blogkeen
Följ Trillingmamma och sjubarnsmor med Bloglovin'

FamiljenXL via Facebook

Översättning till annat språk

Besökare från andra länder

Free counters!

Statistik över besökare här

Blogg


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se