Isac är en av trillingarna som kom ut som nummer två. Och det märks ganska tydligt i hans humör. Han skriker högre för att få uppmärksamhet och har bra mycket kortare stubin än dom andra. Är det för att han är just mellanbarn eller bara hans personlighet?

Han skiljde sig också när han föddes då han var den enda av dom som var blond från början. Han var också den som hade minst hår på huvudet. Ju äldre han blev desto tjockare hår fick han, och även lockigt.

Isac låg längst på golvet och gjorde mest ryggresningar medan de andra satt tidigt för att sedan ställa sig upp mot möbler. Men ganska otippat så bestämde han sig snabbt för att lära sig gå istället och var den som blev först med det. Började redan när han var 11 månader. Och de andra går inte helt än även om de tar sina stapplande steg.

Isac är väldigt envis och tar för sig mycket. Kan ibland ge upp väldigt lätt om saker går honom emot. Där är hans humör en nackdel för han har enormt kort stubin. Men är han på bra humör så är hans envishet en fördel. Och gillar han inte det han utsätts för så hör man det tydligt i en arg harang eller klagan. Han kan skälla på en.

För övrigt så älskar den här killen bollar. Är helt tokig i bollar. Kanske en fotbollskille? Vem vet...

Isac föddes med reflux men det har vuxit bort. Under en period så kom det mesta upp och länge var han känslig för mat med bitar i. Nu har han dock inga problem och mular in maten precis som dom andra. Missar man maten med fem minuter så skriker han mellan varje tugga tills han ar förstått att han är mätt. Men det leds enkelt bort genom att ge honom något att plocka med under tiden själva matandet. Och förmodligen så försvinner det helt när han kan äta helt själv. Alla tre äter delvis själva men vissa måltider som gröt matar vi hellre än att de gräver med fingrarna och tapetserar omgivningen med.

Isac är i övrigt en riktigt go kille som också gärna kramas mycket. Ska bli riktigt roligt och se vad det blir av honom.

Här är Isac inte så glad då han just har slagit i och ramlat. Har precis fått tröst av pappa. Men lika go är han ändå.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Idag blev det lite bilder tagna som jag tänkte lägga upp här på bloggen. Eftersom det var Mors dag så tänkte jag mer eller mindre besöka min mamma just på Mors dag. Ringde dem tidigt för att föreslå lunch vilket pappa kontrade med att det kunde vi göra ute vid husvagnen på Åva och dessutom grilla. Efter ett senare samtal för att bestämma tid närmare så var mamma med på idén hon med, för hon hade nöjet att sova när jag ringde första gången ;-).

Solsken och grilla är aldrig fel och jag visste att grabbarna skulle gilla att vara ute på ängen där vid husvagnen och röja av sig. Linn ville så gärna åka med en klasskompis till ett bad så hon var inte med oss. Men vi hämtade upp henne senare på hemvägen.

Det började bra med påklädning av alla. En efter en bestämde sig för att göra nummer två när jag i princip hade klätt dem färdigt. Så det var bara att byta på alla fyra på löpande band. Har man något val, nej inte mycket. Det tog sin lilla tid. Och med all packning av mat, handla, byta blöjor, mata barn, klä på barn innan jag var utanför porten tog en och en halv timme. Men vi hade i och för sig inte bråttom så det gjorde inte så mycket. I väg kom vi till slut men det blev bra svettigt att sköta allt själv.

Thomas mötte upp oss i dörren eftersom han hade varit i garaget på morgonen så det blev bara att jag sa att nu ska vi åka så lämna sakerna och kom med. Det hade han inget emot.

Väl ute på Åva så hade pappa tänt grillen så det var bara att packa upp maten, sakerna och barnen och sätta igång med lunchen. Och precis när grillmästaren Thomas hade lagt på köttet och korvarna så började det att regna. En liten skur trodde vi men det visade sig bli lite mer. Inte ösregn men tillräckligt för att inte kunna sitta ute under självaste måltiden. Tur ändå att husvagnen fanns. Trångt och gott blev det med fyra barn och fyra vuxna i en kärra som inte riktigt var byggd för det antalet personer. Måste ha sett roligt ut. Det var bara till att smörja höfterna och backa in. Vi lyckades lösa det med att trillingarna fick sitta på golvet och plocka korv från en tallrik. Men givetvis så flög korvarna runt lite hur som helst, hade inte väntat mig något annat då de inte satt fastlåsta i barnstol som de brukar. Allt går om man bara vill och i slutändan så fanns det inte så mycket förlorad korv på golvet för de åt upp det som ramlade ut. Lite korvhalka bara men det skurade mamma bort senare när vi var klara. För som tur var så slutade det att regna och det som hade droppat ner torkade fort upp. Så ut med alla barnen igen så de fick röja och fram med fikat på bordet. Så vi njöt alla fram till klockan tre. En riktigt lyckad dag med andra ord.

Lägger upp lite bilder från dagens aktiviteter.

Åtta personer på denna yta, men det gick ;-).

Efter regn kommer sol. Ut kommer fikat och vi alla andra efter.

Gabriel i morfars knä.

En bild på Linn som jag tog senare hemma.

Isac, Lucas och Alexander som slocknade efter all mat och bus.

Tack alla för era inlägg och kommentarer. Riktigt kul att läsa och jag blir så glad varje gång.

Önskar alla mammor där ute en skön Mors dag!

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Att så lite kan göra så mycket. Till mig på Mors dag från min dotter.

Och den fina tavlan kom fram.

Detta är kärlek från en mors ögon.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva  

Lucas är en av trillingarna som föddes först. Han är också den som skiljer sig från mängden både till utseendet och sättet. Tålig är han när det gäller det mesta och kan mycket väl reta sina bröder till vansinne genom att rycka saker ur händerna eller lägga sig ovanpå de andra.

Men han utför sina handlingar i egen takt och han gör det med stor beslutsamhet. Han är också den som har haft lite otur med sina eksem och extremt torra hy. Det positiva är att det inte är allergi utan bara just torr hy som behöver lite extra omsorg.

Han börjar gå sakta men säkert men upptäcker ibland att det går betydligt fortare att krypa. Pratar gör han också och det låter som om han diskuterar. En sällskaplig kille i övrigt och gillar att kramas mycket. Han uppskattar också att bada och är orädd i det mesta han gör. Han hänger inte så mycket vid mina byxben som de andra killarna. Tänk vad olika de kan vara.

Hans lilla egenhet är att han suger på tre fingrar när han är trött eller mellan varje tugga under måltiden.

Lucas är en alldeles egen liten kille och det skall bli ett stort nöje att följa honom med under uppväxten och se vad det blir av honom.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva 

Igår var det en mycket intressant dag på jobbet. Vi hade vad vi kallar för inspirationsdag och dessa dagar bjuder på hälsa, kost, motion och diverse aktiviteter. Och jag nöjde mig med tre saker men hann också med en liten brandövning och släckte eld. Samtidigt så fick jag information om de olika brandsläckare och vad de gör samt vilka användningsområden de används till.

Först blev det frukostmingel och sen en lång tipspromenad. Ljuvligt var det och jag och min kollega Anette njöt av solen medan vi svarade på frågorna. Sen kom det intressanta vilket jag tänkte ta upp och dela med mig och det var en föreläsning som jag gick på. Den handlade just om hälsa, kost och motion. En mycket bra föreläsare och man lärde sig en hel del knep och tips för ett hälsosammare liv. Nu är jag ingen fanatiker så men visst, kan man få information om kost och motion så tycker jag att det är intressant. Mycket visste man men man lärde sig också nya saker.

Regel nummer ett är att det finns inga genvägar. Vill man tex gå ner i vikt så måste man tänka långsiktligt. Allt annat är bluff och gör ingen nytta oavsett om man ser resultat, och det menas långsiktligt. Vem som helst kan gå ner ett par kilo men konsten är att behålla det så också.

Man rubbar kroppens balans med att banta, ta bort saker ur kostcirkeln eller att äta för lite alternativt inget alls. Det leder till hjärt och kärlsjukdomar. Så inte bara fel kost utan även ett visst beteendemönster kan skada kroppen allvarligt.

Sen tror folk i regel att de rör på sig mer än vad de gör i verkligheten. Många får en riktig upplevelse genom att anteckna varje dag både intag av mat och hur mycket de rör på sig. Att träna tre gånger i veckan är inte alltid heller ett lyckat resultat eftersom det ger exempelvis bara tre gånger en timme på hur många timmar då och dessutom sju dagar. Beroende på vad man gör så har man fortfarande kanske ett högt intag av både mat och annat onyttigt. Och då gör dessa tre timmar i veckan inte så stor nytta även om det givetvis är bättre än ingenting.

Det absolut bästa som hon pratade om var att smyga in vardagsmotionen varje dag. Och för att det skall ge resultat så behöver det vara minst en timme per dag eftersom vi har stillasittande jobb som oftast. Och givetvis så spelar kosten roll. Och dessutom så kan man inte ta in mer än vad man gör av med, vilket är ganska självklart.

Sen pratade hon mycket om att man behöver inte undvika det goda. Bara man inte frossar eller överdriver intaget. Lagom är alltid bäst. Och det gäller av allt man gör och hitta en bra balans i det hela. Och ett sätt som passar en själv givetvis.

Jag själv uppskattar vardagsmotionen mycket. Sen är jag inte alltid hälsan själv eftersom jag älskar livets goda synder också. Men just det här enkla vardagsmotionen som att gå promenader, ta en cykeltur eller bara anmäla sig till ett lättare lopp. Det gör verkligen underverk för själen. Och det passar verkligen min stil. Och jag mår så mycket bättre av det. Sen skriver jag ner mina resultat och för dagbok och då kan jag följa mig själv. Vilket är lite roligt också. Men den metoden passar inte för alla.

När jag har fött barnet så kommer jag återuppta det hela lite mer seriöst. Just nu kan vissa dagar vara jättejobbiga när jag bara ska ta en promenad medan andra är hur lätta som helst. Det beror på hur bäckenet mår. Tiden ser jag alltid till att hitta och den finns bara man rotar djupt nere bland orken.

25% av tallriken skall bestå av protein och den är alltid konstant. Sen kan grönskaker och kolhydrater variera beroende på om man var låg, medel eller hög i sin motionsform. Fettet tog dom inte upp alls men om man tittar på matpyramiden så är de nyttiga fetterna bäst och dessa skall användas fast givetvis med måtta och utan överdrivenhet. Ju mer motion desto mer kolhydrater. Och går man inte ner i vikt så skall man minska på tallriken inte själva utformandet som skall vara på den. Dvs lite mindre portioner bara. Man behöver inte alltid äta för två även om det är gott.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Fick som uppdrag efter jobbet att ta mig till Jula, Kungens kurva, för att inhandla en träskrinda. Behöver detta som transportmedel med lite barn i samt det som skall med varje gång vi går ut. En picknick för oss innebär alltid en väska full med blöjor och ombyte samt väska med förnödenheter i matväg. En del bärande med andra ord som man lätt kan dra efter sig i stället för att ta på ryggen. Sandleksaker ska ju med också och nu mot sommaren kommer alla badkläder, handdukar m.m

Fick tag i vagnen som tur var eftersom den utgått ur sortimentet, var slut i webbutiken och i Kungens kurva så fanns det en kvar på lagret. Vilken tur! Och Thomas satte givetvis en personlig prägel på den och målade träytorna i garaget. Hur den ser ut än vet jag inte men det blir spännande att se resultatet.

Herregud det slog mig just idag att inom två månader så har jag fem barn under tre år, och alla är blöjbarn. Undrar om det är svenskt rekord eller finns det fler som jag? För antalet barn är ju inget konstigt då det finns fler som har många barn och betydligt fler än jag. Så hur annorlunda är jag?

Med sambons son inräknat så är det givetvis sex barn under fyra år. Känns konstigt och tråkigt att inte kunna nämna honom så mycket men med all respekt till hans mamma så gör jag det inte.

Isac har fortfarande lite feber och han fick dela säng med mig på morgonen. Och konstigt nog denna morgon så sov alla länge vilket är ovanligt. Annars brukar det tassas klockan fem innan jag går upp för att göra mig i ordning. Gabriel är en fena på att höra mig och gör mig alltid sällskap. Inte mig emot eftersom jag får en liten mysstund innan jag går till jobbet.

Igår satt jag och fixade med min ledighet och det visade sig att jag hade dagar kvar att fylla ut fram tills jag går på ledighet igen. Vilket privilegium att jobba halvtid så länge. Lite egentid och samtidigt kunna vara med barnen, det är lyx.

Graviditeten smyger sig på och nu börjar det kännas rejält lite överallt, kan man beställa en ny höft? För den håller bokstavligen på att dela på sig i ett antal delar och åt olika håll. Men det är väl sviterna efter att ha så täta graviditeter antar jag.

Går in i vecka 33 i helgen och allt går så fort. Känner att det är massor att göra innan det är dags att "föda". Ett bokat datum känns lite konstigt men har varit med förr med trillingarna. Och ärligt talat så har jag inte tid innan heller så barnet får inte komma ut innan. Har vårruset, resan till Malmö ( broloppet ), Thomas medverkan i kronprinsessans bröllop, vårt giftermål... sen kan jag föda. Ska antagligen hinna med en hel del annat där emellan också. Bara att pussla barnen var ett jobb men som tur är så har jag så goa föräldrar och släkt som ställer upp, TACK!

Höll på att glömma nästa helg också där jag och Mia skall besöka Gnesta marknaden också med alla barnen :-). Vilken resa det också kommer att bli. Och jag ser fram mot det som bara den.

Nu väntas spikmattan och badet har jag redan avklarat. Tog med mig Gabriel också och vi lekte lite kaffebjudning, en riktigt härlig mysig stund det var bara han och jag. I morgon kommer Linn och jag skall hitta på något som hon och jag kan göra. Längtar så efter henne med.

En bild på Isac som inte är alltför pigg men ändå uppskattade gårdagens utflykt.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Idag är jag ledig från jobbet eftersom Lucas måste på ett återbesök för sina eksem. han ser mycket bättre ut och penicillinet och krämerna har gjort susen. Vi fick dock provsvar från vårdcentralen för ett tag sedan och han är inte allergisk mot de här vanliga sakerna tack och lov. Dom har dock tagit biopsi på hans eksem och detta gjordes på barnsjukhuset på Söder. Där får vi troligtvis veta vad det beror på. Men han ser normal ut igen.

Isac har feber sen igår och ligger mellan 38-39 grader. Lite förkyld men annars vid gott humör. Så denna gång kanske vi slipper anmälan från grannarna ( kunde inte låta bli och vara ironisk ).

Vi har haft lite otur vad det gäller sjuka barn och har man fler så märks det betydligt mer. Jag tror dock att vi får ta det och hoppas att det bara är det första året som blir så här. Linn tar ju med sig lite gratisbaciller från skolan och likaså hans son från förskolan. Egentligen är det inte så konstigt. Och bättre att de är sjuka nu medan man är hemma än att man jobbar full tid och får åka som en skållad råtta mellan hemmet och jobbet.

Får även besök idag av min syster, vilket jag ser fram mot. En fika och lite prat är aldrig fel.

Sen är det fyllt med måsten och diverse telefonsamtal som behövs göras. Förlänga föräldraledigheten, ringa till vårdcentralen och en hel del mer. Som alltid är man sysselsatt. Och beroende på hur Isac mår så hoppas jag att kunna ta ut barnen i friska luften för det gör dom bara gott.

Nu väntas förberedelse för lunch och göra i ordning mig själv.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Efter Linns graviditet och hennes lugna sätt genom de första åren så fick man nog lite för sina synders skull. Så brukar jag tänka ibland när jag ser min son Gabriel. Och det med glimten i ögat givetvis. Från att ha ett barn som äter på regelbundna tider, sover klockrent, aldrig sliter eller drar i saker och gör allt lagom vad det än är så..... är Gabriel raka motsatsen. Han är och har varit överallt, utforskat och testat till max. Och det resulterade i att allt som var under en meter i vårat hem fick en hedersplats i källaren. Men nu börjar han kunna hantera saker och ting så egentligen kan man ta fram lite sådant. Eftersom jag då har tre killar till så vågar jag inte chansa utan det får stanna nere ett tag till coh jag slipper tjata om att de inte får röra eller att det är aj aj. Ett moment mindre.

Gabriel är den enda som jag har mått illa med under graviditeten. Han kom även ut tio dagar efter beräknat datum. Visserligen så tyckte jag att det var skönt med ett januaribarn i stället för december om man nu ska vara petig eller önska månad.

Dock fungerade aldrig ammningen som den skulle med denna herre. Han hade stort sugbehov och som alla mina barn så var även han stor och konstant hungrig. Så det blev mycket flaska för hans del. Maten gick ganska lätt att introducera men han har varit petigare med maten än Linn och inte allt fick man ge honom. Men i stort sett så gick det ganska bra.

Gabriel har alltid varit tidig med allt och han är fortfarande ännu den enda som är så envis att han ger sig inte förrän han kan det. Visst är de andra barnen envisa men de ger upp efter ett tag. Gabriel har aldrig gjort det. Han gick tidigt, redan vid tio månader, och när han höll på som värst så ramlade han konstant hela tiden men reste sig som en duracellkanin tills han kunde gå. Och det gör han med allt som han vill lära sig.

Precis som Linn så är Gabriel väldigt intresserad av musik. Han kan många låtar utantill och sjunger mer än gärna. Även han är musikalisk av sig. När alla andra barn tjatar om glass eller godis så har Gabriel länge tjatat om en gitarr två år gammal. Han har spelat luftgitarr på innebandyklubbor, böcker och allt han kommer åt. Så jag och min sambo Thomas gjorde ett litet inköp av en trägitarr i barnstorlek. Aldrig förr har jag sett en lyckligare unge som har blivit så glad för en gitarr och han ser dessutom ut som att han föddes med den i famnen.

Gabriel ser till att lyckas med det han företar sig. Han gör det med en envishet och intensitet att han verkligen lyckas också. Fast det gäller bara det han är intresserad av.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva