Idag har det blivit två långa promenader som så väl behövdes, båda med Mia dessutom. Med barnvagnarna så styrde vi mot centrum för lite shopping, gående givetvis. Besökte Kapp Ahl och hittade det vi skulle, eller jag skulle egentligen inte ha något alls men kom hem med en stickad heldress till Leon. Min nya garderob tar jag sen när jag varit duktig med promenaderna.

Så här ser turen ut. Den turen ovanför har blivit utökad till den undre. En ny outforskad slinga hittades som vi provade på och fastnade för, lite längre tycker jag mig se att den är.

Det känns i kroppen måste jag säga efter dessa två promenader på över 6 km idag, så inget mer på schemat resterande timmarna. Nu kommer en riktigt slapp kväll och med två vilodagar som följd. Har lite saker planerade både på fredagen och på lördagen så promenaderna tas upp efter det. Och som alltid efter att ha varit ute och gått av mig och dessutom ha fått min Mia-dos så är humöret strålande igen. En fin avslutning på denna dag. Kommer garanterat att somna ovaggad ikväll.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Det är en sådan här dag man har lust att gömma sig lite. Natten var hemsk, Gabriel skrek som en stucken gris över något och var näst intill på gränsen och väcka hela grannskapet. Det var svårt att få tyst på honom eller få fram vad det egentligen var för något och han höll på i säkert en halvtimme. Två gånger var jag inne vid sängen och ingenting hjälpte av det jag gjorde. Så det fick mig och vakna till, blev ju tvungen att ta det då maken sov han med.

Kände mig mindre glad över det eftersom jag skulle ha prov åtta på morgonen. Till slut så vaknade han väl till liv och tog Gabriel till slut och fick honom att somna så jag åtminstone kunde försöka sova de sista resterande timmarna som var kvar. Men nej, inte det heller, då vaknade Leon. Matdags och väldigt sällskaplig fram till fyra på morgonen. Gissa om jag var lycklig! Bara gilla läget, på med kaffepannan och se glad ut.

Måste ha somnat ståendes eller nåt sånt för låg ner gjorde jag inte. Linn väckte mig kvart över sju och jag fick raketbränsle direkt i baken. Inte hann jag äta frukost utan det var bara att klä på sig, borsta tänderna och dra direkt. Det gjorde inte susen på mitt humör och jag känner fortfarande att jag är irriterad (ber om ursäkt för det). Hur ska den här dagen sluta?

Tvätten gapar efter mig, lunchen gör inte sig själv och resterande rum ser ut som bombat skithus. Lucas har insjuknat också och det är nu man känner för att kasta in handduken. Vet att jag inte gör det, men det känns som det. Ribban kommer inte att vara hög idag på arbete, det får bli vad det blir. Och det är nog bäst att jag håller mig undan för allt och alla i dag också. Ser fram mot promenaden ikväll och få min dos av Mia. Fast det är grymt långt kvar tills dess.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva