Ja det har verkligen osat bus idag här hemma kan man säga. Under tiden jag pratade i telefon med Mirka och "råkade" titta bort ett par sekunder så var Gabriel framme. Fort som ögat och lika snabbt borta igen, Blixten McGabriel....

Det fattas något, ellerhur!? Ser ni, eller ser ni inte? Gabriel trodde nog att jag inte skulle märka något om han ställde tillbaka den på samma plats igen. Goa, busiga Gabriel! Mamma ser inte att det fattas en tugga på en Mums mums.

Och lite senare på eftermiddagen så.....

... var han framme igen. För er som inte ser vad det är så är det fästet till den så kallade barnsäkra grinden i trappen. Hela dörren hängde snett och hade gett vika för en liten marodör som varit framme. Ja, vem kan det ha varit?! Tänka, tänka, tänka.... ingen aning faktiskt. Den som inte syns till har inte gjort något. Så mycket för den "barnsäkra" grinden. Och vart är Gabriel??

Isac, Lucas och Alexander hade highlife i trappan. Musiken var ju på så varför inte passa på att dansa lite nu när grinden är borta. Bäst att kalla på lite hjälp tror jag. Vissel, vissel....

Min alldeles egen hantverkare. Han är bra han, till många saker.

Oooops! Nu kommer pappa, bäst att sitta ner och se så oskyldig ut som det bara går. Redo bröder, här kommer pappa.

Grabbarna tittar nyfiket på vad han gör. Skruvmaskinen är oerhört fascinerande och intressant för dem. Se och lär pojkar så jag har ett hus full av hantverkare inom ett par år! Men Gabriel syntes inte till, undrar varför?! Han hade gömt sig en våning ner för att leka i tron om att hans små hyss skulle glömmas bort. Busunge säger jag bara! Mamma ser allt, fasettögon och paraboler till öron. Och givetvis kameran i högsta hugg. Ska bli kul att visa den lille mannen när han blir äldre....

Annars så har dagen varit hyfsat lugn. Inga mer hysteriska blöjbyten och det verkar som om det har lugnat ner sig. Magsjukan är borta äntligen. Soptunnorna är överfulla och det går inte ner ett smack mer i dessa heller. Och det är i rättans tid som de kommer och tömmer skiten i morgon.

Ikväll kommer jag inte göra så mycket mer än att lägga upp fötterna så högt det bara går. Ta en lång varm dusch och bli kompis med spikmattan igen. Det är vad jag ska göra. Må så gott alla!

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva