En runda blev det och jag passade på att ta kort på den berömda backen upp till Billingeberget. Om man går vägen runt så är den tre kilometer. Men sen finns det en genväg som är betydligt kortare och betydligt brantare. Den backen är jag sugen på att gå, men idag blev det bara fotograferat.

Ser inte så mycket ut för världen. Ganska litet avstånd till toppen på bilden sett. Men det är faktiskt hela 1,5 km rätt upp.

Så det känns nog duktigt att gå uppför kan jag tänka mig. Rätta mig om jag har fel men självaste berget är 299 meter högt. Jag är nu inte helt hundra så jag kan ha fel. Men tvåhundra någonting tror jag att det var när jag läste i kartboken. Den backen ska jag utmana ett par gånger i veckan, i alla fall efter det att barnet är fött.

Nu ska jag borra mig ner i soffan och bara njuta eftersom promenaden nu är gjord.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Känns som om jag kom av mig igår med. Nog för att jag gick promenaden men jag fick sällskap, av en annan granne. Så det där med fotograferande blev aldrig av. Idag ska jag gå själv så då blir det fotografera i stället.

Lekte ute gjorde vi i stort sett hela dagen. Vädret gick inte att klaga på alls, och inte idag heller. Det verkar som om lite värme är på väg tillbaka för att stanna en stund. Och inte mig emot. Just nu så tar vi det lugnt en stund efter frukosten. Men jag vet att det snart kliar i kroppen på barnen över att vilja gå ut, och det ska vi. Har lite små saker att uträtta bara. Och sen tänkte jag ta en kopp kaffe i lugn och ro också.

Känner mig för övrigt lite rastlös och vill göra något men jag vet inte riktigt vad. Läget ser inte ut så just nu att bara dra iväg. Thomas jobbar sen är det lite annat som strular, men ekonomin finns. Så jag väntar ett tag till då det inte är någon brådska. Barnen skriker inte precis efter annat än att leka av sig, och det får dom göra med. Sen är dom väldigt nöjda! Små saker förgyller egentligen deras vardag så det räcker. Det är nog mer än själv som känner för att hitta på något. Men jag kan både vänta och spara pengarna, inga problem. Vi får se helt enkelt vart det lutar åt. Thomas måste jobba färdigt sin vecka först. Efter torsdag så kan jag fundera mera.

Frihet är att öppna balkongen och bara ta sitt kaffe och gå ut och sätta sig. Och det är precis det jag ska göra nu.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Igår var en mindre kul dag kan jag säga. Alla lyckades tajma in sitt värsta humör. Innan klockan slog tolv så var jag mer gråhårig än någonsin och undrade starkt över hur jag skulle överleva dagen. Men det gjorde jag. Det är så sällan de har humöret samtidigt men visst händer det. Och dessa dagar är allt annat än roliga. Mitt bloggarhumör var lika med noll. Skulle också gå min långpromenad men hoppade över det. Ska ta den idag direkt när Thomas kommer hem. En extra lång runda så jag tar igen det jag missade igår.

Solen skiner här och vi ska strax gå ut. Frukost, blöjbyte och alla morgonbestyr är avklarade. Har till och med betalat räkningarna också. Det enda som väntar mig nu är en kopp kaffe och en snabbdusch. Sen kan vi studsa ett tag utanför innan det är dags för lunch.

Tänkte ta med mig kameran på promenaden idag och ha en liten egen fotosafari. Det var så länge sen jag fotade och det är mer än väl dags för det.

Vi går in i augusti snart och det är en månad där det händer en hel del. Jag ska bli moster bland annat, ultraljud och inskrivning, mammabloggkryssningen, min dotter kommer hem... ja mycket är det som händer. Ser fram mot dessa saker. Men tills dess så tar jag en dag i taget och håller andan känns det som. Tillvaron är ganska rörig just nu också av olika anledningar. Så en dag i taget är vad jag tar just nu för att "överleva". Ett stort TACK till vännen Mia för stödet!

Nu kallar kaffet mer än någonsin men jag återkommer.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

En tidig förmiddag ute blev det och jag hoppas att grannarna inte blev allt för olyckliga. Nu var den över åtta och på en vardag så det kanske kvittade. Och barnen skrek inte så det var absolut inte det som bekymrade mig. Men det är klart att det hörs lite när de kommer farande med bilarna på gatan, plastdäck på asfalt är inte direkt ljudlöst. Smattrande och högt kan man säga, barnens skrik hade nog varit tystare.

Det kom ut flera än bara vi så helt ensamma var vi inte. De flesta med barn är ju morgonpigga. Men de finns lagom äldre på denna gata med så det var nog mer dom jag "oroade" mig för vad de skulle säga. Vi brukar inte gå ut så tidigt men det blev så idag av olika anledningar. Thomas höll på att skruva med bilen och det var en del på den som behövde göras. Så jag stod i solen med en kopp kaffe och passade barnen helt enkelt.

Lagom fram till lunch var vi ute. Sen blev alla hungriga så det var bara att gilla läget och gå in. Och åt gjorde dom minsann och blev helt utslagna av mättnad och värmen skulle jag tro. Vi tog det lugnt en stund innan jag bestämde mig för att ta en promenad med vagnen. Tänkte först bara ta med mig Julie och Isac men Gabriel skulle prompt med han också. Visst tänkte jag men då lär det inte bli att gå en mil som jag planerat. Men självklart så fick han följa med.

Gabriel fick ta sin sparkcykel och åka bredvid helt enkelt. Och som han åkte. Började med ett ras nerför en backe, men det vara bara att ställa sig upp igen och åka för hans del. Ingen sjåpig kille det där inte, klappa bort smutsen från händerna och sen vidare. Trodde helt ärligt att jag skulle få släpa på Gabriel men det var han som släpade på mig. Nå väl, någon måste ärva min duracell också.

Det blev en tur ner till köpcentrum för att inhandla två par skor till Gabriel. Hans nya sandaler har redan gått sönder då han använt dem som bromsklossar när han cyklat och åkt sparkcykel. Så de var ju bara att kasta i soporna. Sen önskade han så innerligt ett par fotbollsskor. Och precis som sandalerna så har hans tidigare gymnastikskor använts flitigt de med till att bromsa. Framtill gapar som stora T-rex på skorna. Herregud, grabben äter skor kan jag säga!

Nöjd var han i alla fall och skulle genast ha på sig sina tofflor. För som Gabriel uttryckte det så var de mycket snabba "militärdojjor" som pappa har. Och då kunde man åka snabbt på sparkcykeln också.

Visst tänkte jag, efter så många kilometer så var han säkert slut och ville sitta i vagnen en stund. Vi hade nämligen en bit kvar hem med lite andra ärenden också. Så det skulle inte bli raka vägen om man säger så. Men Gabriel åkte på med sparkcykeln och jag hade fullt sjå med att hänga med. Dock var han himla duktig på att stanna till och vänta mellan varven. Men det var som sagt inte jag som gick med barnen utan det var Gabriel som var ute och gick med mig. Väl hemma sen så hade vi gått över 6 kilometer. Och det förvånade mig att Gabriel orkade gå så långt utan att bli det minsta trött. Men då vet man till nästa gång att han orkar ta en tur. Nu blev det inte milen dock men jag är ändå nöjd. För promenad blev det allt i högt tempo och med tvillingvagnen framför mig. Så ingen kan säga att jag inte har tränat.

Pigga killen med bus i blicken. Tror dock att batterierna börjar ta lite slut på honom, fast han är inte ensam om det.

I morgon ska Thomas jobba och så göra en vecka framåt. Så jag blir själv med barnen fram till han slutar vid tre om dagarna. Men det är inga problem, har som sagt varit ensam med barnen förr. Hoppas på fint väder för då är vi garanterat ute större delen av dagen. Kanske steka lite pannkakor på förmiddagen och ta med ut som lunch.

Hoppas att killarna är på lika glatt humör som Alexander är på den här bilden i morgon.

Hoppas också på en tidig kväll för flera dagar i rad så har det blivit sent. Nu har förvisso den första tiden av graviditeten med den extrema tröttheten lagt sig lite, så de sena kvällarna har inte förvärrat något eller gjort att jag är extremt trött på dagarna. Men det skadar ändå inte att ta igen lite sömn som sagt. Men det är väl önsketänkande. Nu kallar lite andra plikter.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Solen behagade titta fram idag vilket var mycket trevligt för en gång skull. Så det blev en eftermiddag ute då grabbarna kom tillbaka. Hade tänkt gå ut och gå tidigare men det blev aldrig av. Natten var allt annat än rolig då Julie vaknade flera gånger. Somnade sent och vaknade alldeles för tidigt. Så när Julie ville sova sin förmiddag så passade även jag på också eftersom jag var så trött. Men det är ju aldrig fel att att få både sömn och sol så missnöjd är jag inte direkt.

Ja ute var vi och jag språkade lite med grannarna. Gabriel hittade en ny kompis som är i samma ålder som honom och hade väldigt kul när de åkte race med bilarna upp och ner för gatan. Trillingarna försökte hänga med, alla utom Alexander som inte vill delta i vilda lekar. Julie tittade nöjt varje gång de åkte förbi.

Inte blev det några kort heller. Känner mig riktigt usel för att jag missar. Jag som annars gillar att ta kort men det har varit mycket annat som har tagit energi ifrån mig.

Filmen jag såg igår var faktiskt himla bra men jag är dock lite missnöjd med slutet. Filmen hette Stone. Får se om dagens film är bättre, The Adjustment Bureau. Det är ju med Matt Damon så man kan ju ana lite handling och action som han i stort sett alltid spelar sina roller. Som sagt, det återstår att se.

Annars har jag inte gjort mer idag. Men är ändå nöjd.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Ja det kan man säga, lyxdag. Bara jag och Julie hemma för tillfället. Började förmiddagen med att ta en lång promenad ner till centrum. Bokade in mig hos frisören och satt i en timme i stolen och blev ompysslad. Julie satt så snällt bredvid i vagnen. Det var ett litet ögonblick hon blev ledsen men det kom fram villiga som pratade med henne så hennes humör vände fort. Tänk vad annorlunda folk kan vara här, blev så rörd av deras omtanke att bara helt plötsligt hjälpa till för att de tyckte jag kunde sitta färdigt och bli ompysslad. Vilken service säger jag bara!

Igår bakade jag min favoritkaka med, skärtorsdagskakan som skall ätas dagen efter. Så jag har ju att ta av ikväll. Gott och välförtjänt känns det som. Receptet hittar ni under Recept till vänster.

Efter frisörbesöket så tog jag en lång promenad hem med en liten omväg. Njöt av vädret som för en gång skull var varmt och soligt. Julie sov. Hem och gjorde lyxmiddag till mig och henne. Spagetti och köttfärssås på mitt vis. Och som vi åt efter den promenaden. Båda två. Kände mig lite rastlös efteråt och tog med Julie på en ytterligare promenad för att hyra en film till kvällen. Så dessa två promenader blev till slut 1,4 mil. Känner mig sjukt nöjd. Och om vädret tillåter så kommer jag att gå i morgon också innan Thomas kommer hem. Passa på lite medan han är borta nu när man bara kan gå när som helst.

Thomas har kameran så det blir inga bilder upplagda idag. Har varit ganska dålig på att ta också för den delen. Men det blir snart ändring på det också.

Ikväll ska jag bara njuta av ensamheten och en bra film. Ibland behövs det också. En riktig lyxdag!

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Nu ska jag lägga in receptet på denna goda kaka. Denna görs i en långpanna.

300g smör

4½ dl socker

3 ägg

1½ dl kakao

3 dl vetemjöl

2 msk vaniljsocker

1½ tsk bakpulver

glasyr:

2 dl vispgrädde

2 msk sirap

100g mörk blockchoklad

2 dl socker

100g smör

Smält smöret och rör ner socker och ägg. Blanda kakao, vaniljsocker och bakpulver i en skål. Rör ner blandningen i kastrullen och bred ut i en långpanna med bakpapper. Grädda i ugnen i 175 grader i 15-20 minuter.

Blanda grädde, socker, sirap och blockchoklad i en gryta. Koka under omrörning i 15-20 minuter. Tag av kastrullen och vispa i smöret i grytan i bitar. Bred smeten över kakan. Låt kakan stå över natten.

Lycka till.. och den är supergod!!

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Egentligen så skulle jag ha gått min promenad ikväll men tänkte slå två flugor i en smäll i stället. Hade lite ärenden till affären så jag tog med Julie och Lucas i barnvagnen. Och tog en rejäl runda på det. Det var tungt att dra vagnen i backarna kan jag säga och trots kyliga vädret så blev jag varm. Och det kom en regnskur med.

Men jag gick promenaden och det är huvudsaken. Tänkte ta skogsrundan i övermorgon i stället. Tyckte milspåret var så fantastiskt och gå, om inte annat rogivande. Så absolut att jag tar den turen igen. Men det är inte heller fy skam att ta en promenad runt Skövde heller. Dels för att bekanta sig med området och dels för att det finns många bra rundturer att gå på dessa cykelvägar. Det märks tydligt att det är en motionsstad. Gång och cykelvägar överallt. Och alltid möter man någon.

I morgon blir det en tur till labbet för att lämna lite prover. Går in i vecka 13 men har ännu inte varit på inskrivning. Måste först lämna blodprov och sånt, ni vet det obligatoriska som man gör vid varje graviditet. Inskrivningen har jag inte än på ett tag. Med barn nummer sju så har man inte lika bråttom. Svårt att få tider över sommaren och sen så försöker jag få det att passa ihop med Thomas ledighet med. Inte så lätt att ta med alla barnen till ett sånt besök. Och vissa besök som ultraljud så får man inte ta med barn över huvud taget så det krävs lite baktanke innan man tar tiderna. Och då blir det senare eller det man får helt enkelt.

Nu skriks det hej vilt här och det är dags att lägga barnen. Slut på rasten kan man säga.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva