Vi fick lite bakslag med vädret nu i påsk. Det kom snö utav bara den, men jag tycker mig se den försvinna för varje dag som går. Och det tackar vi för. Trots hostan som förföljer mig så har jag försökt vara flitig med mina promenader. Ett måste för att samla krafter till och orka med sjukstugan här hemma. Kan säga att alla ligger fortfarande mer eller mindre. Ekot av hostan i huset bryter tystnaden, inte många barnafötter som springer och leker direkt. Leon fick också hög feber och honom har jag varit med till KSS två gånger redan. Så liten och åkte på allt detta.

Har inte tagit mig för något annat denna helg. Och utflykter har det inte varit på tal om heller. För första gången helt händelselösa dagar, förutom det vi sköter inom hemmets fyra väggar. Inte så spännande kanske och helt klart en annorlunda påsk för oss alla.

Konstigt nog så har man en drös med krafter kvar. Känner mig inte slut, bara less på dessa sjukdomar. Har läxor att göra ikväll i vanlig ordning och hoppas också hinna med en film att titta på.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva