Här om dagen så tittade jag ut och trodde jag såg i syne.

Jag är inget fan av snö direkt. Men barnen tyckte det var kul i alla fall och det är huvudsaken. Och mer kom det också, det bokstavligen vräkte ner. På fredag morgon satte jag nog världsrekord i att borsta av bilen, skotta uppfarten, skrapa rutan, bära in barnen i bilen och köra Linn till skolan. Inte för att jag körde fort men jag lämnade huset samma tid som jag brukar när det inte är snö.

Tittar jag ut nu så regnar det. Det är som att välja mellan pest eller kolera.

Till råga på det så fick posten för sig att hoppa ner från hyllan rakt på min kaffekopp som välte ut. Kaffe över hela bänken, dörrarna, golvet... ja den synen var ju fin. Jag blev inte så överlycklig direkt. Fotade dock inte eftersom barnen stod i närheten. Ville inte att dom skulle kliva i kaffebadet. Storstädning ikväll då.....

Jag vet inte vilket av detta som är värst..... snö, regn eller kaffe överallt?!

Men jag har haft besök av en gammal arbetskamrat sen igår och det var i alla fall mycket, mycket trevligt. Ett kärt återseende på alla sätt och vis. Kunde inte bli bättre med lite tjejsnack och lite vin. TACK Camilla! Hoppas vi kan göra om det snart igen.

Nästa helg kommer det också besök. Ett kärt besök av Mia med delar av familjen.

Är nu åter själv med barnen och vi ska mysa lite inomhus. Inte ens dom vill vara ute i regnet. När barnen har somnat sen så tänkte jag packa upp lite mer kartonger då jag har legat lite på latsidan. Men jag vet att jag kan forsera när det gäller så.... Plikten kallar med andra ord. I morgon kommer min dotter hem från sin pappa och då åker vi ner på stan för att hämta henne.

Nu tickar klockan på, dags att förbereda lite inför kvällen. Måste säga att barnen har varit helt gudomligt underbara. De är värda extra mys idag.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva