Nu har den efterlängtade dagen kommit, eller rättare sagt igår var den. Nu är dom här Mia och Thomas med familj. Känns overkligt men så efterlängtat. Vi bjöd givetvis på mat till ett gäng trötta och förväntansfulla tjejer och killar innan lastbilen skulle tömmas.

Vi hade väntat hela förmiddagen så när vi såg bilen komma så var det jubel bland alla kan jag tala om. Och åt gjorde vi med god aptit, tacobuffé. Sen åkte de iväg för att tömma lastbilen i det nya hemmet. Jag tog trillingarna och Julie på en promenad efter att ha dukat av, bytt blöjor och satt på dem alla overaller.

Gick den korta biten ner till lägenheten och blev väldigt förvånad över att de alla var klara när jag kom fram. Kunde inte ha tagit mer än en timme att tömma bilen. Det var verkligen en racerflytt. Ja vi stod där en liten stund i alla fall och jag fick kika in en snabbis också.

Mia och Thomas kom med oss hem och vi satt och hade det trevligt i timmar. Bara tog det lugnt och pratade om allt och ingenting. Barnen hade varit på strålande humör och Julie var nog den som toppade listan. Här busar hon i soffan med pappa.

Trötta lade vi oss på tok för sent, men det gjorde absolut inget. Den sömnen lär vi komma ikapp med idag ändå känns det som. Vet i alla fall att jag ska våldgästa spikmattan och sen lägga upp fötterna högt. Söndagen har gått alldeles för fort och i morgon är det redan en ny vecka igen.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva