Jag har en liten förkärlek för saker som sticker ut lite. Ibland kan jag hitta en del som verkligen tilltalar mig. Det kan vara kläder, skor eller väskor. Som den här till exempel.

Rakt ut så kan jag säga att det är den helt klart häftigaste skötväskan jag sett. Man kan hitta den på www.elisebags.se. Det finns även andra väskor med attityd på den sidan, klart värt att kika in.

Jag har också erbjudande till er som är intresserade. Att få köpa en valfri väska till kraftigt nedsatt pris, endast 2999 kr. Rabattkod kan ni få om ni mailar mig på eva.silverlantz@gmail.com.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

En sak har jag lärt mig, att som flerbarnsförälder och speciellt med så många barn som vi har så får man inte klaga allt för högt i alla situationer. Hur många gånger har man inte hört -Du har själv försatt dig i den situationen.

Ja, det har jag. Men det har dessa personer med ett barn också. Som oftast får en klapp på axeln och med orden -stackars dig, du måste haft en jobbig natt. Men man är ju inte mer trött bara för att man har fler barn. Ett barn kan ju faktiskt vakna flera gånger per natt också, eller? Så jag är faktiskt urless på den kommentaren.

Men idag struntar jag i det i vilket fall som helst och tar den smällen (om den kommer). Har knappt sovit en blund i natt kan jag säga. Lucas vaknade ungefär varje timme (observera, bara ett barn). Hostan tog ut sin rätt då ett flertal i denna familj är lite sjuka. Även Julie och Alexander hostar men sov faktiskt hela natten. Isac vaknade till på morgonen och tyckte det var dags att väcka alla med ett illvrål. Om man nu kallar före 06.00 för morgon. Tio minuter till för att dra sig lite och sen var det bara att gå upp och inse att man inte skulle få sova längre. Det har varit noll sammanhängande sömn. Kaffe gjorde i alla fall ingen verkan på mig även om jag försökte tappert att ta det starkaste som fanns här hemma. Är som sagt sjukt trött. Inte sur, inte grinig utan bara trött.

Men det gör inget för barnen är ändå snälla fast de också är trötta. Jag kan sova ikväll sen, tidigt, vilket jag lär göra också. Och håller jag de små vakna fram till fem så har jag en ännu tidigare kväll också. Av egen erfarenhet så somnar de däckade efter en sån här natt och dag.

Ut ska vi i alla fall en sväng i solskenet. Först koka ihop en lätt lunch. För det har man lärt sig att när energin tar slut så kommer det dåliga humöret fram. Och det vill jag med all säkerhet försöka undvika idag. Så det blir barnens favoritmåltider idag utan tvekan. Men är också det lättaste att tillaga i det här fallet.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Eller hur är det nu man säger egentligen? Fötterna upp och huvudet ner kanske passar bättre i detta sammanhang, bokstavligt talat.

Hur man nu kan somna på det här viset är för mig en gåta. Nu var det inte långvarigt, men ändå. Ser allt annat än skönt ut. Men lite som jag känner mig faktiskt.

Lever i en helt annan vecka just nu och var lite halvt stressad över att Linn skulle till tandläkaren och ha utedag på helt annan plats samma dag och tid. Dessutom att ta sig till dessa platser utan bil som vi inte har just nu. Ja det kan lätt skapa stress inombords.

Men jag "råkade" titta lite noggrannare på almanackan och upptäckte att det inte alls var den här veckan, utan nästa. Vilket gör att hon lugnt kan vara med på båda sakerna. Och besöket hos mödravården hade jag totalt glömt eller förträngt också som jag upptäckte att jag skulle till. Nu är den förvisso på onsdag men man kan ju undra vilken planet jag vaknade på i morse. Att skaffa barnvakt ASAP är inte alltid det lättaste. Nu kunde som tur var min make med kort varsel. Så det ordnade sig till det bästa.

Jag vaknade till verkligheten i rätt tid. Även Gabriel vaknade och fick till slut rätsida på sin sovställning. Allt som det ska vara med andra ord. Ner blev upp och upp blev ner, eller hur var det nu igen?

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva 

Fattar inte vart jag fick min energi ifrån men idag har jag ägnat tiden åt att rensa i barnens garderober igen. Inte av den orsaken att det var för smått utan att det har blandats hej vilt skulle jag vilja säga. Den enda som har koll på vems kläder det är och vilka storlekar som alla har är ju egentligen jag. Så det är ganska fantastiskt när man hittar mina kläder i barnens garderober. Nu är det ordning igen.

Inte nog med det så har jag rensat hela förrådet också. Nu är allt i ordning, sorterat i storlekar och det finns utrymme att fylla på. Det tog sin lilla tid eftersom jag inte är så snabb av mig men nu är det i alla fall gjort.

Vinterkläderna är framme, och sommarskorna borta. Lådorna med deras små tillbehör är rensade i hallen också. Finns nu plats att fylla på lite mer om så skulle behövas även där.

Thomas har bakat bullar så det blev en tur till affären för mig och Gabriel. För mitt i baket så upptäckte han att det fattades både socker och kanel. Lite tokigt när man har en deg på jäsning. Så där av en liten promenad på ca 4 km som tog mer än en timme för oss. Gabriel var snabb på sin sparkcykel, men jag.... ha, en snigel är snabbare. Och nu känner jag av foglossningen duktigt. För mig väntar ett bad, spikmattan och sen fötterna i det högsta läget man kan tänka sig.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Ja ännu en dag i gott sällskap och på lite nya äventyr. Morgonen började tidigt för min del. Blev upphämtad av Cilla och vi begav oss till Tibro. Ännu en klädbytardag av större variant, och det fanns massor även denna gång. Plånboken tillät dock inte lika mycket som jag skulle vilja fynda. Men lite behövdes till grabbarna som växer så det knakar. Visserligen så ärver de utav Gabriel en hel del, men jag har ju tre till under honom. Så det måste kompleteras lite. Och då passar det med plagg som kostar 10 kr styck eller lite mer. Och jag fick dessutom väldigt mycket märkeskläder också vilket var en bonus.

Gabriel i sin nya tröja och byxor. Och med pinnar såklart som är en favorit hos honom just nu.

Lucas i sina nya kläder.

Alexander...

.... och Isac såklart. Även dom i nya byxor och tröjor.

Nöjd var jag. Även om killarna inte förstod så mycket. Fick även två kassar med kläder och lite leksaker av Kerra, TACK så hjärtligt! Och grannen kom sen också med en kasse skor. Jisses, det var rena rama julafton! Så tacksam är jag, TACK ännu en gång! Och underbar hjälp av Cilla också givetvis...

Linn och Julie fick inte så mycket denna gång. Men de verkade inte så ledsna för det.

Julie verkade så nöjd så i vagnen.

Även Linn var på bra humör. Fast med fokus på kalaset som hon skulle till på kvällen förstås. Och hon skulle dessutom sova över hos sin kompis. Blir säkert roligt! Fnittrande tjejer halva natten. 

Thomas har börjat reparera den stora bilen och förhoppningsvis så blir den klar till helgen eller efter, det beror på. Som det är nu så står vi helt utan fungerande bil.

Ja så här kan det se ut. Lite delar på backen gör ju inte att bilen rullar direkt. Men är nödvändigt dessvärre tills den nya sitter på plats.

Ja efter den här dagen så känner jag mig allt annat än pigg. Fötterna värker och är svullna, huvudet håller på att sprängas och jag är så törstig. En rolig lördag med andra ord. Så nu ska jag rå om mig själv lite.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva       

Idag har jag faktiskt inte gjort mycket alls. Jo, jag har sålt bilen. Den lilla alltså. Inte vanen. Dagens stora händelse och fort gick det också. Vi behöver en lite större då familjen har en tendens att föröka sig. Men annars en dag då det i stort sett inte har hänt någonting. Och kanske lika bra det för min kära foglossning har gjort sig påmind en hel del. Virrig som jag är så hade jag lagt bältet på ett bra ställe så jag hittade det inte på hela dagen.

Men när maken kom hem så la han handen på min rygg och frågade om jag hade ont. Ja, svarade jag och tillade att jag inte visste vart jag hade förlagt mitt bälte. Ett par sekunder senare så pekade han bort mot fågelburen och i ögonhöjd. Där låg det så fint. Hur jag nu kunde missa det. Men åter igen så ler mina höfter och dansar in fredagskvällen. I morgon är det nya tag som gäller och lite äventyr förstås.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Den frågan ställde jag mig själv och maken idag, vad skulle vi göra om vi vann pengar? Om man nu fick möjligheten att delta i en tävling med chans att vinna 50000 kr, vad skulle man göra då? Spontant så sa jag bara rätt ut -resa med hela familjen såklart!

Men om man tänker till lite så kommer man inte så långt med 50000 kr för vår del. Eftersom vi är så många. Och sen så finns det i nuläget annat som behövs prioriteras mer. Och jag pratar då om en bil. Vi skulle verkligen behöva en bil, eller buss rättare sagt som tar allihopa i familjen samtidigt. Det vore rena drömmen för oss. Och vi är nästan där då maken håller på att ta busskort faktiskt. Bara fordonet som saknas.Och har man fordonet så kan man alltid resa runt allihopa i den, ellerhur!

Rätt var det är så kommer det en tävling mitt framför ögonen på en. Inte så svårt att delta heller. Så handen på hjärtat, vad skulle du göra om du fick chansen att vinna 50000 kr?

Jag kunde inte låta bli att skicka in mitt bidrag förstås, drömmen om en buss.

Och självklart så tycker jag att det är favoritbidraget också. Vill ni inte delta själva så kan ni alltid hjälpa till med en röst. Vem vet, kanske bussen kommer snart?

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva

Borde och måste är inte samma sak. Saker jag "borde" göra hamnar inte på min topplista medan "måsten" går före helt klart. Ibland får man tillfällen då "borde" kan utföras, som idag. Men då glömde jag hjärnan för en stund. Skulle kunna ta blodproverna som inte hanns med sist, fast på fastande mage som jag kom på efter en avslutad brakfrukost. Gick inte med andra ord. Alltså så hamnar den åter igen på en "borde"-lista och vem vet när den blir av nästa gång. Suck!

"Måste" för mig idag var matsäck till Linn som jag halvt som halvt stressade ihjäl mig för att göra. Och sen kommer hon i sista sekund och säger att det är uppskjutet till nästa vecka i stället. Vart lite mindre glad då jag önskar att detta kom fram igår. Men, det är fortfarande ett "måste" och antecknas i kalendern på nytt. Givetvis samma dag som ett annat besök som "måste" utföras. Så nu "måste" jag lösa den logistiken också. Ett nytt "måste" och "borde" hamnar längre bak på listan. Nu önskar jag att jag kunde klona mig själv lite.

Igår var en helt fantastiskt dag på alla sätt och vis. Fick träffa Mia med familj även om det bara var korta stunder. De hade lite ärenden att göra vilket var därför de var här. Underbart är kort som de säger. Kommer få träffa dem massor snart ändå så jag hänger inte läpp för det. Nu har nedräkningen börjat på allvar. Snart november.

Hade tänkt ta grabbarna till parken idag och hoppas på uppehåll för den saken skull. Tänkte träffa Cilla. Men får nog ringa henne lite angående ett nytt ställe eller kanske bara ta på extra regnkläder. Det löser sig säkert.

Först kaffe förstås och sitta en liten stund. Natten var inte så rolig. Gabriel vaknade stup i kvarten från 02.00 och det var allt från kissa, ont i benet, allmänt gnäll, törstig, kunde inte sova, nappen, knölig kudde osv. Listan kan göras lång. Så när allvaret satte igång ordentligt i morse så visste jag knappt vart jag var. Trött så in i norden. Men det tillståndet har jag befunit mig i många gånger så jag vet att det går och överleva dagen. Nu var det faktiskt så att det inte bara var Gabriel utan ett par trillingar bökade också. Så sömnen saknas lite. Känns lite som en dimma och jag vet inte riktigt vart jag befinner mig.

Tack för att ni läser! Vid tangenterna/Eva